Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1866, sida 1

som den flyktiga bekantskapen, lemnar åt fantasien att fylla mellanrummen. Det är oss ett nöje att ur Posttidningen återgifva följande nya bidrag till Sverges handelsrörelse, jemte dervid fogade riktiga betraktelser: Några upplysningar angående tulluppbörd, sjöfart och utförsel i städerna Göteborg, Warberg, Halmstad, Helsingborg, Landskrona, Malmö och Ystad till Maj månads slut 1866, jemförda med enahanda förhållanden vid samma tid 1865. 1866. Inkommande Rdr 2, 187,604. 2,641,221. Utgående uppbörd 55,56 66,336. Inklarerade fartyg st. 2.194. Utklarerade dito 2,476. Utförsel af: Spanmål, omalen kf. 3, 779,363. 2,744, 460. malen (fr. Malmö) ctr 2,430. 4,840. Kreatur: hästar st. 510. 635. nötboskap 1.046. 4,657. får 129. 251. svin 1,981. 2,698. Kött ctr 751. 123. Fläsk — 371. 5. 288. Hudar och skinn, oberedda (från Göteborg) .. 1245. Smor 864. Ost . 161. Plankor och bräder kf. 5, 120, S33. Jern och stål etr 306,626. Koppar. garad linkblende 33, 600. 59,200. 8 9, Om det alltid måste vara af stort intresse att så nära som möjligt följa handelsrörelsens gång och vexlingar, blir detta ännu mera fallet under tider, sådana som den närvarande, då, å ena sidan, starka meningsskiljaktigheter angående grundsatserna för en sund handelslagstiftning inom landet vilja göra sig gällande, och, å den andra, djupt ingripande politiska och financiella förvecklingar hemsöka en stor del af den civiliserade verlden. För vännerna af en friare handelslagstiftning kan det icke vara annat än högligen glädjande att äfven under en så brydsam period som den närvarande — eljest egnad att kullkasta äfven de klokaste beräkningar — finna sina åsigter segrande genomgå hvarje prof. Man bör kunna hoppas, att dessa åsigter, hvilkas teoretiska rigtighet knappast någon nu mera anser sig kunna förneka, emedan de obestridligen hvila på rättvisa och sanning, också skola tillvinna sig de företrädesvis praktiske männens förtroende, emedan just praktiken, erfarenheten, alltjemt inlöser teoriens förbindelser. Så ådagalägga de här ofvan meddelade och andra kända förhållanden, att statskassan icke, ej ens under närvarande ytterst tryckande financiella kris, gått miste om den af tullbevillningen påräknade inkomst, oaktadt de betydliga eftergifter, som genom tullnedsättningarna under nästlidna och innevarande år kommit förbrukaren till godo. Man har beräknat och med siffror sökt visa, att dessa eftergifter skulle tillskynda statsverket en årlig förlust af 2 till 3 millioner rdr; och många hafva trott på dylika olycksprofetior. Hvad ådagalägger nu erfarenheten? — Jo! att tullinkomsten år 1865 med en half million öfrersteg det för året påräknade beloppet och var högre än år 1864, då tullnedsättningarna ännu icke blifvit vidtagna; samt att är 1866 till Maj månads utgång både debiterad och levererad tulluppbörd med mera än en half million öfrerstigit uppbörden vid samma tid år 1865. Statsussan har sålunda åtminstone icke blifvit lidande. Men hafva väl de svenska näringarna lidit af den friare täflan, som öppnats med utlandet? Visserligen icke. Vår ylleindustri har med stor framgång uthållit kampen och dess idkare erkänna öppet, att de icke frukta något menligt inflytande af de franska traktatsbestämmelserna. Vår bomullsindustri, så länge tryckt af brist och öfverdrifvet pris på sitt råämne, ökar dagligen sin verksamhet i mån af tillgång på råvaran. Sjelfva sidenindustrien, onekligen hårdast pröfvad, röner en efterfrågan och ett förtroende för sina alster, som under skyddssystemet icke kom den till del. Vid den industriexposition, som i dessa dagar öppnas, skola, vi äro med glädje derom förvissade, mångfaldiga svenska nåringsgrenar sjelfva bäst bevisa, hvilka lyckliga framsteg den svenska industrien under vårt friare lagstiftningssystem vunnit. Det är icke heller den egentliga fabriksindustrien eller just den af franska traktaten berörda, som klagar. Jordbruksoch bergsbruksnäringarna åter äro de, som för närvarande lida, jordbruket genom saknad af förlagskapital och bergsbruket derjemte genom hämmad afsättning och tryckta priser i utlandet. Men dessa begge hufvudnäringar beröfvades alls icke genom franska trakta