Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1866, sida 2

22 2 Göteborg den 7 Juni. En seger har det protektionistiska partiet verkligen lyckats tillkämpa sig vid denna riksdag, om ock lagenligheten af det resultat, hvaröfver det jublar, blifvit undeskastad vigtiga tvifvel. Den store nationalekonomen hr Rydqvist har blifvit justitieombudsmannens suppleant, tack vare de 24 röster, som han erhöll vid hufvudvoteringen och som fått gälla såsom majoritet. Om detta kan trösta skyddstullsystemets anhängare öfver de nederlag, som de lidit under riksdagens lopp, så vore det synd att missunna dem denna säkert mödosamt tillkämpade triumf, helst som man har anledning att hoppas, det saken ej skall komma att erhålla någon praktisk betydrlse utan inskränka sig till suppleant-värdighetens toma ära under den korta tiden mellan detta och nästa val. Det är för öfrigt ej blott protektionisterna utan äfven de i politiskt eller socialt hänseende reaktionära, som i hr Rydqvist se en stor hjelte. den der städse utmärkt sig genom tapperhet och ihärdighet i kampen för förflutna tidsäldrars möglade teorier, och derför är sannolikt hvad som nu händt äfven för dem ett slags hugnad för lidna motgångar under det innevarande riksmötet, om också af temligen mager beskaffenhet, då fördelarna blott äro eventuella, och då tilldragelsen eger sin egentliga betydelse såsom blott demonstration. Emellertid är det eget att se, huru ännu när det lider mot den sista ståndsriksdagens slut, de frihetsfiendtliga elementerna inom riksstånden med krampaktig ifver arbeta på genomdrifvandet af hvarje förförslag i antiliberal riktning sannolikt i känslan deraf att deras roll snart är utspelad, och att vid de blifvande riksmötena det skall bli dem omöjligt att genomdrifva sina önskningar, då till följd af de folkvalda kamrarnas sammansättning på alla områden frisinnade åsigter skola framträda med oemotståndlig kraft. En annan för våra frihandelshatare behaglig omständighet är, att Sverges finansminister vid en för sitt departements embetsoch tjenstemän gifven middag uttalat sitt beslut att snart lemna sin vigtiga befattning Denne man, hvars snille, energi och varma öfvertygelse om riktigheten af den nyare tidens liberala ider rörande handelslagstiftningen vi ha i främsta rummet att tacka för de reformer i denna. riktning, som utan tvifvel skola utöfva fett mäktigt och välgörande inflytande på handelns utveckling och på nationalvälståndet öfverhufvudtaget i vårt land, har naturligtvis aldrig stått väl hos herrar protektionister, och hvad han på sista tiden uträttat i det ifrågavarande afseendet har gjort stämningen mot honom ännu bittrare. Man anser honom nära nog såsom roten och upphofvet till allt det onda, som, enligt de tvärsäkra olycksprofetiorna, skall utgå öfver landet ur det nu antagna frihandelssystemets pandorasask, och hvad kan då vara mera tröstande och hoppgifvande än att se honom aflägsnad från den plats han hittills innehaft? Det fins dock goda skäl att antaga, det han kall erhålla en efterträdare, som är redo att vandra i hans fotspår, om han ock hvad kapaciteten beträffar ej kan uthärda någon jemförelse med föregångaren. Hvad denne uträttat skall helt visst fortlefva och utveckla sig, trots de angrepp, som sjelfviskheten, gamla fördomar eller en falsk uppfattning af landets behof och intressen väl ännu länge skola rikta mot densamma. Erfarenheten har redan bekräftat och skall allt klarare ådagalägga sundheten af de så länge och så fanastiskt bestridda grundsatser, hvilkas tillimpning på den svenska handelslagstistningen utgör statsradet Gripenstedts största ära och skulle berättiga honom till ett rum i den svenska häfdens panteon, äfven om ej hans fosterländska och frisinnade åsigter i andra ifrågor och den mäktiga bevisningskraft och lysande vältalighet, hvarigenom han bidragit till så många tidsoch förnuftsenliga reformers framgång, ej redan gjort honom jelfskrifven dertill. — — ö Staden och Länet. Herrar Stadsfullmäktige voro till i dag kallade till sammanträde, hvilket dock I måste inställas, enär icke det föreskrifna minimi-antalet ledamöter infunnit sig; i lanlednins hvaraf. och då flera viotios