Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juni 1866, sida 2

Article Image
ersättning för sin möda, och dock söker och emottager man gerna detta förtroende. Sessionen eger rum hvarje dag från kl. 2 10—3. Dct är en ganska stor sal i let gamla stadshuset, beläget i la Citö uti hvilket hus för öfrigt jnrym flesta regeringslokalerna. Sätena, väl stoppade och sörsedda med ryggstöd. hilda flera halfeirklar i salen, omslutande ordförandens tribun, nedanför hvilken sitter kansliet. Till höger om tribunen sitta vid ett långt, grönt bord de 7 regeringsledamöterna (Conseillers dtat; till venster är en tribun för snabbskrifvarne. Anblieken af denna rådplägande och beslutande samling ingaf akining. De demokratiska vallagarne — enligt hvilka hvarje myndig: man lägger i valurnan en r hafva framkallat en samling af representanter, hvilkas hela väsen uttrycker allvar och förstånd. Här hafva varit rätt starka partistrider, men dessa hafva nu i det närmaste upphört. Den nybildade församlingen har bibehållit den förra regeringen, med undantag af två ledamöter, som sjelfmant afträdt. Församlingens karakter är sträng sparsamhet, hvilket väl i allmänhet är regeln i Schweiz. Ett undantag derifrån torde vara Ziärichs stadsrepresentation. Då man uttryckte sin förvåning öfver de storartade byggnader af flera slag, som blifvit uppförda, erhöll man det svar: orsaken ligger väl ock till en del deri, att makten ligger i den stora massans händer, hvilken ej frågar så mycket efter de utgifter, som dock hufvudsakligen drabba de riker. Jag anför detta med särskild hänsyn till de klagomål, som försports i Göteborg deröfver, att de förmögne äro alltför slösaktiga i fråga om utgifter för staden. Beskattningen är här, såsom i Norge, dels inkomst-, dels förmögenhets-skatt. Den rådande sparsamheten torde i allmänhet mest gälla alla embetsmäns aflöning. Då det anmärktes, att just ur demokratisk synpunkt man ej borde aflöna sina embetsmän alltför lågt, enär de högsta platserna dermed ej kunde besöttas med andra än förmögna personer — så anmärktes dock af en upplyst man deremot: att ingen i Schweiz är representera, utan hvar och huru han behagar ID nerna äro städse ut fjerde år. kunnande nas d en månad. Representanterna hafva 1 kan fonktic ållud förtroende, som erme kan förverkas. Det synes emellertid vara ganska litet att Edsförbundets president — republikens förste man — har mindre lön än en litterat rådman i Göteborg Såsom förut ö äljas ledamöterna i kantonernas öfverrätter (motsvarande vår högsta domstol) af representantförsamlingarne hvart fjerde år. Nägra juridiska examina förutsättas ej för valbarhet, men här möter en omständighet, som gör det för en ej lagfaren man omöjligt att emottaga ett sådant förtroende. Till domstolens förhandlingar hör nemligen, att presidenten i hvarje mål frågar sina bisittare högt inför allmänheten om de mening i hvarje mål, begynnande turvis än med den ene, än med den andre. Ingen utsätter sig för att sakna alla insigter för en sådan frågas besvarande I Schweiz förekommer ganska ofta att en man till sitt eget namn lägger sin hustrus, särdeles när man dermed undviker att förblandas med andra personer af samma namn. En liknande sed förekommer också i vissa delar af Tyskland. I mst Frankrike kan dock saken medföra någon förargelse. Så har en hr Taglioni nyligen stämt inför rätta en hr Fuchs, som kallade sig Fuchs-Taglioni, emedan han var gift med en Taglioni, kusin till den förre. Domstolen gillade käromålet och förbjöd hr Fuchs att begagna tillika sin hustrus namn. Väderleken har, i dessa nejder, varit under de sednare dagarne mycket ostadig. Man har haft herrliga morgnar och förmiddagar, men på eftermiddagen har fallit störtregn, som i dag varit förenadt med ett ganska praktfullt åskväder. — I denna stund, kl. 12 på natten, bryter månen fram genom molnen, kastande strimmor af ljus mellan den stora cedern och de höga kastanjerna uti den lilla trädgården utanför det öppnade fönster, der jag nu sitter och skrifrer. Nedanför ligger Geneversjön i halfdunkel. Allt är lugnt och tyst. Af sångfoglar sjunger äfven här trasten den första stämman. Han är outtröttlig. Näktergalen låter höra sig först längre fram på sommaren och då endast i de tysta lunderna i stadens närhet. Krig eller fred? Svara straxt! — torde Handelstidningen fordra af sin korrespondent, som dväljes ej långt från den ena stridsplatsen. Jag kan dock omöjligt börsamma denna maning. Kanske har redan, när mitt bref framkommit, telegrafen förkunnat krigets utbrott. Här anses åtminstone den saken oundviklig, om det också dröjer innan någon vill slå det första; slaget.

6 juni 1866, sida 2

Thumbnail