Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juni 1866, sida 1

soch 6) Gymnastikla nsten vid 2assiga Pe dagogien i Hjo; ansökningar insändas till Skara Domkapitel före kl. 12 d. 9 inst. Juli. — OFFENTLIGA SLÄMNINGAR Å BORGENÄRER: Af Barne H.-R.. Anders Lundblads d. ä. vid Åsaka Herregård, d. 11 Juli detta år. RR RR ROR ORO OR ORO RR RR ROR ROOS ENE Bref, (Från Hand.-Tidn-as utgifvare.) Lausanne d. 29 Maj 1866. Den stora och svåra frågan: mildrande och afhjelpande af fattigdomen — eger för det land och den ort den största betydelsen, hvarest man ifrigast arbetar på samhällets förbättring. Ringa utgifter för fattigvård och få anstalter på välgörenhetens område vittna alltså icke alltid att på denna ort finnes ringa fattigdom, utan förhållandet kan äfven vittna derom, att p4. med större likgiltighet betraktar det onda. Att med ökad allmän välmåga, hvilken endast kan uppstå genom samverkan af idoghet och sparsamhet, äfven fattigdomen kas, ligger i sakens natur. Ty den erom hvad man vill — nde af arbetsförtienefnadskostnaden för den stora en. chweiz goda ita: ng på sednare år, under hvilka man haft fred och ej blifvit utsngen af en ende arm — synes här dock, 4 v orter, råda ej så liten fattigdom. Till densammas afhjelpande verka dock många och goda krafter, och man talar i allmänhet om de fattige med mera medlidande än mångenstädes hos oss; d. v. s. utan att alltid antaga, det nöden uppstått genom laster eller andra förseelser. Bland åtgärder, som här blifvit vidtagna till fattigdomens dels afhjelpande, dels förekommande, vill jag omtala några, som kommit till min kännedom genom välvilliga personliga meddelanden. Vid sidan af den offentliga fattigvården (hvars utgifter gå till omkring 60,000 frs årligen) står, sedan flera år tillbaka, ett Sällskap för undertryckande af tiggeriets liissbruk, hvilket erbjuder åtskilliga likheter med vår -Tillsyningsförening. Då tiggeriet i husen måste gifva anledning till många missbruk, beslöt man upprätta en centralbyrå, dit hvarje tiggare hänvisas, då han erhåller ett tryckt kort från någon af sällskapets medlemmar. Hvarje fattig, som sålunda införes å byråns lista, erhåller sin direktör eller direktris, som tager den fattige under sin särskilta uppsigt och vård, lemnande hjelpen dock ej af egna medel, utan efter anmälan hos sällskapets kommitt och ur dess kassa. Gåfvorna utdelas sedermera i hemmen, genom direktören, som sålunda blifver den fattiges stöd, utöfvande på samma gång ett moraliskt inflytande. — Sällskapet har på sednare åren ej behöft använda mycket penningar, endast ett par tusen francs om året, men det har verkat derhän att de många tiggare, som tillförne funnits i Lausanne, nu försvunnit. Den vördnadsvärde ordföranden för detta sällskap, prof. Lochman, berättade ett rörande fall inom sällskapets verksamhet. Det var en gammal handtverkare, som råkat i nöd. Man skickade till honom en välvillig man, som dock ej varit någon vän af denna särskilta fattigvård. Han gick ikväl till den gamle, lyssnade till hans al om sina bekymmer och lefnadsöden samt frågade honom, efter slutadt samtal, nvad han önskade. Ingenting — alls ingzenting — svarade den gamle. Förklaingen blef: Jag är så lycklig att första gången i min lefnad hatva fätt utgjuta mina bekymmer för en deltagande man if Eder klass. Men den fattige mannen olef ej blott hjelpt; han erhöll i den rike mn vän, och han sträfvade sedermera ännu tt och annat år för sitt uppehälle, intill less döden slutade hans mödosamma lefnadsbana. Bland anstalter tili fattigdomens förecommande må nämnas stadens badoch vätthus, en byggnad uppförd till en kostnad af 75,000 frs af en nu afliden medporgare och skänkt till, om jag ej misstaser mig, kommunen, eller ock till något ällskap. I denna anstalt serveras på en sång varma bad för 11 personer, hvarje vad till ett pris af 30 centimer (ungefär öre). I tvätthuset finnas 35 platser, wilka hvar och en betalar med 16 centiner i timman. För strykning betalas 10 entimer i timman och för torkning 8. ätthuset var, vid mitt besök i går f. m., fversyldt af äldre och yngre qvinnor, elmu det i början varit rätt litet besökt. Anstaltens inkomster betäcka dess utzifter, lemnande ett litet öfverskott till en eservsond för reparationer och sämre conjunkturer. Vattnet inledes från stalens vattenledning, hvilken hitför vatten rån källor belägna ungefär en svensk mil rån Lausanne. I Zurich lästes öfver flera handelsbodar f olika slag — för mjöl, specerier, m. m., rdet: konsumvereinJag hade dock j tillrille att derom taga närmare känne(om. Då jag här läste öfver en port orlen: ,,Societ de consommation (konsumions-förening), kunde jag ej afhålla mig tt gå ditin, och möttes nu såsom alltid ch öfverallt af den största välvilja å företåndarens sida. Det var en stor slagtarebod — en lång wälfd källare — inom en inhägnad satt öreståndaren framför sin bok; straxt bredid slagtarebordet, med sina vågar och uggyxor. Der kom den ena efter den antra med sin korg. Köttet delades, väg