betalningen lemnades till förestäåndaren. 10 som införde beloppet i sin räkenskap. — Straxt bredvid var en bagarebod, som före-Ae stods af ett äldre fruntimmer, dock utan bokföring. Af henne såldes tillika poletter till 10 cent. (7 3 öre) för en matportion, som erhölls i det midt emot belägna köket, att afhemta, eller förtära på stället. Anstalten har alltså en slagtarebod, till hvars förseende man uppköper lefvande kreatur, som slagtas på det allmänna slagteriet; en bagarbod, som förses från eget bageri, samt ett kök. Allting betalas kontant. Sällskapet är grundadt på aktier om 5 franes; dess räkenskaper för 1865 företedde följande hufvudsummor: Slagtarhoden: Utgifter . . . . 131,066. Behållning . .. .. 9.892. 140,948. Bageriet: Utgifter.. . . . 21, 094. Behållning.... 621. 21.718. Köhet: Utgister..... 11. 172. Förlu... 206. 13. 566. Då utomdess blifvit beräknade åtskilliga inkomster af hyror. m. m. samt utgister för aflöningar. m. m. framgick det resultat, att sällskapets vinst under året utgjort 6.718 fr. Men den största vinsten har legat deri, att en god del af den arbetande klassen härigenom blifvit skyddad mot oskäliga priser å kött och bröd, samt fått båda dessa artiklar af utmärkt beskaffenhet. — I Zirich hörde jag en gammal fru i en handelsbod klaga deröfver att konsumföreningarne så nedtryckt priserna, att man nu ingenting förtjenade. Besök i några skolor hafva ej gifvit mig en hög tanke om Lausannes skolväsen, åtminstone hvad de yttre anordningarne beträffar. Många skolor hållas nemligen i urgamla, tunga byggnader, der skolsalarne sakna den rymlighet och det ljus, som lifva sinnet, under det salar af motsatt beskaffenhet verka nedtryckande. Barnen och ungdomen synas dock vara öfverallt ganska glada. Deremot synes hela undervisningsväsendet vara ordnadt efter ett ganska rationellt och praktiskt system. Särskilt förtjenar det uppmärksammas, att man här, på ett ganska enkelt sätt, undgått den förhatliga tvisten rörande de klassiska språken. Undervisningen delar sig nemligen i tvenne oberoende skollinier, af hvilka den ena har sin spets i de akadern fakulteter, som fordra de klassiska sj ken, nemligen theologi och juridik, (r gon medicinsk fakultet finnes här ej), och den aadra dels i den teckniska hör n ikum), dels i den akademiska saför 1 Å ience, omfattande natur. m. Så kan man äfven fritt en god del akademiska studier car klassiska språk. — I allmänhet är reizaren rädd för allt tvång, äfven på område. Det vore af intresse att få gång närmare redogöra för det schveiziska undervisningsväsendet, hvartill jag eger rikliga materialer. Jag bör ej dölja, att jag här hört den första rösten mot milissystemet, och detta från en ganska framstående militär, som tillika drifver borgerlig sysselsättning, hvilken han tydligen betraktar såsom en börda. Han anmärkte likväl att såsom defensiv kraft — om det gäller att, med patriotisk hänförelse, försvara sitt land, vore systemet godt. , Men Ni skall aldrig kunna föra en sådan armå utom landet. Detta är endast möjligt med en stående arme, efter fransyskt eller österrikiskt mönster, der soldaten har all sin tillgifvenhet, ja hela sin tillvaro fästad vid regementet allena. Då går man till China eller Mexico, hvart kriget kallar. Då man redogjorde för den svenska indelta armens organisation, och då frågan: huruvida befäl och manskap hade familjer, besvarades med ja, utropade mannen: ,Men det är ju då en milisarm Ni redan ega! — Att offra millioner för en liten sådan milisarme ansåg vår öfverste — i Sverge skulle han vara brigadgeneral — ganska besynnerligt, och tillade: hvarför ej då utbilda ett ordentligt milisväsen? Detta måste ju vara, i ett land med Sverges utsträckning, en absolut nödvändighet. — Han gillade helt och hållet åsigten att det högre befälet skulle vara så aflönadt, att det kunde odeladt egna sig åt sitt yrke, och ansåg det tillika vara fullt ändamålsenligt att behålla ett regemente, reduceradt till c:a 400 man, såsom kadre för en division af 8,000 å 9,000 man. En aktad familjefader, tillhörande det lärda yrket, framhöll i ett lifligt anförande milissystemets goda inflytande på ungdomen. ,Det är tillika en förträfflig nationell uppfostran, och jag klagar alls icke öfver de 1,400 fr. som min son kostat mig, för att genomgå officersskolorna. — Det är en mycket intressant sida af saken, som är förtjent af fullständigare utveckling. Kantonen Wadts representantförsamling — det stora rådet — har sedan några dagar varit samlad i kantonens hufvudstad Lausanne. Det är ett antal af ej mindre än 220 riksdagsmän (1 för 1,000 invånare), hvilka hålla tvenne ordinarie