UTRIKES, ITALIEN. Ministerpresidenten kommer icke att i egen person deltaga uti kongressens i Paris arbeten. Man synes icke vara rätt klok på hvar Garibaldi i denna stund uppehåller sig. Anyo uppgifves det, att han befinner sig på något ställe vid kusten af Adriatiska hafvet. Tillika meddela tidningarne en dagorder af amiral Persano, som är daterad den 16 Maj, ombord på fregatten Re dItalia, i hvilken hvar och en uppmanas att göra sin pligt, och som slutar med utropet: -Alltsä till verket! Inga strapatser kunna uttrötta oss, då vi se på det heliga målet! Lefve den italienska flottan, äfvensom de tappre, hvilka äro kallade att bevara denna flottas ära! Under titel: Kongressen och Venetiens afträdande, innehåller , Gazzetta di Venezia en artikel, i hvilken det heter: :sterrikes fiender tro sig kunna eröfra Venetien, likasom de eröfrat storhertigdömena, Neapel och påfvens stater. Österrike skall likväl försvara hvad det eger ända till sista blodsdroppen. Österrike vet ganska väl, att, om ödet skulle gynna dess fiender, skall man strö blommor för seg rarne; men det vet äfven med visshet, att, om Gud förlänar det segren, om dess väl disciplinerade och segervana krigsmän skulle slå angriparne till marken, så skola Italiens folk, sedan de afkastat partiernas afskyvärda ok och tillintetgjort de förtryckande makterna, resa sig med oemotståndlig fart, helsa Österrike som befriare och betäcka den af Österrike beträdda vägen med blomster. Hvilken villfarelse eller — oförskämdhet! De reaktionära stämplingarne i det förra konungariket Neapel fordra regeringens hela uppmärksamhet. Framstående personligheter äro invecklade deruti, och om man 1ken skänker tro ät Cantus förklaring, och vill fritaga honom från något deltagande i sammansvärjningen, så äro de bref, hvilka man anträffat från Proto de Modalori, Nardi och andra reaktionens koryfeer, tydliga bevis på sammansvärjningens stora utsträckning. Skulle kriget utbryta, tager man för alldeles afgjordt, att prefekten i Neapel, Gualterio, sannolikt skulle erhålla utomordentliga fullmakter, hvilka skulle sträcka sig till alla sydprovinserna. I de högsta officiella kretsarne har man ganska lugnt mottagit underrättelsen om den sednaste vändningen i den rumäniska angelägenheten. Man fruktar inga förvecklingar från detta håll, hvilka kunde blifva Italien till skada, utan ser tvertom i dessa en källa till förlägenhet för Österrike. FRANKRIKE. Presse säger, att de lagstiftande kårernas session skall förlängas, ,icke alle