Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1866, sida 2

slut. UTRIKES, ITALIEN. Den kommission, som blifvit uppdragen organiserandet af frikårerna, har till Garibaldi inlemnat förslag till officersplatsernas tillsättande vid dessa kårer, hvilket förslag af honom i sin helhet blirvit olkändt. Betecknande för situationen är, att: den nyligen till chirurgien ordinaire de PFempereur utnämnde Nelaton nyligen af Garibaldi erhållit i present hans porträtt. I Nizza hafva prefektens och märens fruar ställt sig i spetsen för en kommitå, som samlar tonder till utrustande af unga savoyarder, hvilka vilja sluta sig till de italienska friskarorna. Den österrikiske kejsaren är icke så tolerant som kejsar Napoleon mot dem, hvilka vilja ställa sig under Garibaldis bantr. De österrikiska auktoriteterna i Venetien hafva erhållit befallning att öfvervaka utförandet af det toggenburgska tillkännagifvandet, enligt hvilket ,unga venetianer, som utvandra, för att inträda i de italienska frikårerna, skola afrättas. Exkonungen af Neapel har utlemnat till cirkulation följande storståtliga proklamation, som naturligtvis väckt mycket löje. Proklamationen lyder sålunda: Frans IT, konung af de begge Sicilierna, af Cypern och af Jerusalem, hotad genom de stora magternas starka rustningar, har dekreterat hela sin armes mobilisering. I ofverensstammelse med besluten i de uti palatset Farnese sednast hållna konseljerna, hafva åtskilliga befordringar egt rum. Guerra och Fuoco äro utnämnde till generalmajorer och en fullmakt till samma grad ligger färdig för La Gala, som likväl för ögonblicket är hindrad att mottaga densamma-. (La Gala ör nämligen inom lås och bom för sina röfverier). FRANKRIKE. Man omtalar numera bestämdt, att Ryssland icke gjort några förbehåll alls i afseende på konferensen. Deremot säges England hafva uppställt ett slags program, hvars fem punkter lära lyda så: ,,1) England kan och vill i denna fråga endast handla i full öfverensstämmelse med Frankrike; Englands intresse är visserligen stort i alla kontinentalfrågor, men Frankrikes likväl betydligt större, af hvilket skäl England ingenting vill göra utan Frankrikes medverkan. Det råder emellertid den fullkomligaste harmoni mellan dessa begge regeringar. 2) I det Frankrike och England förelägga och för sin del antaga kongressförslaget, ämnar ingen af dessa magter att förgripa sig på de sväfvande frågorna, utan äro endast föranledda till detta steg, för konflikternas undanrödjande, utan att man skall behöfva taga till vapen. 3) De tre neutrala makterna anse sig på intet sätt förpligtade att vilja göra kongressens beslut bindande för de serskilda staterna. 4) De föreslå icke blott att reglera de för ögonblicket föreliggande rågorna, utan äfven alla öfriga frågor, som oroa Europa, på det att freden måtte återställas på solid basis och staterna måtte kunna reducera sina stående härar och det tillstånd således upphöra, som betecknas med namnet: den beväpnade freden. 5) England önskar, att 1515 års fördrag måtte upprätthållas så till vida som de äro ördelaktiga för Europa. Det vore likväl att föredraga, om ett förbund nu kunde träda i kraft i stället för nämnde fördrag, då dessa redan ofta blifvit rubbade och icke längre beherrska den europeiska situationen. Om detta lord Clarendons program verkligen förefinnes, och om Frankrike till detta gifvit sitt bifall, så erhåller kongressen en långt större betydelse, än man hittills fästat vid den. Den blir då en verklig europeisk kongress, som är ämnad att etablera en helt ny grund för den earopeiska statsrätten. ,,Constitutionnel yttrar om kongressen: De tre kabinettens i London, Petersburg och Paris gemensamma uppträdande är redan af stor betydelse. Frankrike ensamt bragte år 1856 till stånd freden i Paris; de tre stormakternas enhet nu gifver deras aktion en oerhörd vigt. Visserligen hafva de icke tillförbundit sig, att till hvarje pris och med alla medel förhindra kriget, men likväl hafva de liksom satt sin ära i pant på att uppbjuda nästan alla möjligheter för vinnande af det önskade målet. Dessa trenne så högt ställda och inflytelserika regeringar hafva icke kunnat företaga sig ett så allvarsanit och så många intressen om