Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1866, sida 2

Sammanstörtandet af katolska kyrkans i Stockholm torn. Andra polisförhöret. Ransakningen om olyckshändelsen fortsattes i Lördags eftermiddag, i n ro af öfverståthållaren, och voro dertill inkallade byggmästaren Laschinger, murarne Jonsson och Åström samt verkgesällen Lembke, hvilken hade infunnit sig, ehuru svag, hvarföre han ock blef sittande, under det han afgaf sin berättelse. Lembke, till växten liten, var, såsom förut är nämndt. vid olyckstillfället uppe i tornet, der han talade med några arbetare, då han blef nedslungad; han fattade om en spira, höll sig fast vid den och kom sålunda ned i kyrkan några alnar från altaret. Han fick dervid ett svårt slag öfver näsan och är alldeles blå under begge ögonen. Ehuru matt och svag talade han tydligt och hade mycket väl reda på allt. Af hr Laschingers yttrande framgick hufvudsakligen, att han afrådt församlingen att tillbygga det gamla kapellet och sagt dem att det vore bättre köpa ny tomt. Han hade uppmanat dem att åtminstone låta med byggnaden anstå till våren, då det vid aftalet förliden höst redan var långt lidet på året, men pastor Bernard hade å församlingens vägnar bedt honom taga itu med arbetet och bygga så långt han kunde. Laschinger hade ej skriftligt kontrakt med församlingen, utan hade träffat öfverenskommelse om vilkoren för sina göromål endast med pastor Bernard. Handtlangaren Jonsson, som vid olyckstillfället hade aflägsnat sig, och muraren Åström förklarade att de hört pastor Bernard bedja Laschinger påskynda arbetet för att få byggnaden snart under tak. Den sednare påstod att pastor Bernard ofta velat gå ifrån ritningen och göra ändringar, men