Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1866, sida 2

Tt11511IPALIIIC OCII ULCY) GACLLIDCTLULITX 1VITDIA7 afseende att befrämja de skandinaviska folkens närmande till hvarandra, komma itt framställas, och de skola omfattas med sympati af denna Sverges nya representation, om ej alla tecken bedraga. Regeringen öfverraskade för någon tid sedan ständerna och allmänheten just icke på det behagligaste sätt genom att begära ett statsanslag af 45,000 rdr rmt för Posttidningens räkning, som skulle sätta henne i tillfälle att gratis utdela ett exemplar af detta blad till ordföranden i hvarje sockens kommunalstämma. Det ligger i sakens natur, att ett förslag, så stridande mot de hos oss gällande begreppen om gränserna för en regerings verksamhetsområde, ej skulle kunna vinna sympatier på många håll, helst som det åsyftade en ny årlig åderlåtning af statskassan utan någon tänkbar motsvarande vinst för det allmänna. Nästan alla publicistiska organer i värt land, som pläga uttala sig i frågor af större vigt, ha också starkt motsatt sig planen att skaffa dem en salarierad kollega — något som synes desto mindre påkalladt af framåtskridandets intressen, som i de europeiska stater, der styrelsemagten är bäst afvägd och folkrätten mest förverkligad, inga officiella eller officiösa salarierade tidningar finnas, då dylika deremot existera i de halft eller helt antokratiskt styrda monarkierna uti vår verldsdel. Man hade hoppats, att detta förslag, såsom det berältas, tillkommet af en slump och ej särdeles varmt omfattadt ens af regeringens medlemmar, skulle förkastas af vederbörligt utskott, men en annan slump har förskaffat det majoritet vid statsutskottets omröstning — ehuru visserligen så knapp som möjligt, då den bestod i en enda rösts öfvervigt, hvilken, såsom en reservant upplyser, var beroende på fem utskottsledamöters närvaro. Emellertid är det opraktiska och onödiga förslaget tillstyrkt, och de fyra riksstånden skola snart taga det i öfvervägande. Det skall då visa sig, om de tvenne af dem, som med orden alltid ömma så för konungamakten och dess intressen och med sina handlingar så ofta antastat och skadat den, skola försöka att förskaffa den ett stöd af så tvetydig och otillförlitlig natur, som det, hvilket begärts i den kongl. propositionen. Det tyckes eljest som skulle regeringen nu mindre än någonsin förr bli i behof af en särskildt organ för meddelandet af upplysningar samt motiveringen och försvaret af sina åtgärder, då inom den nya representationen flera dess medlemmar skola ständigt uppträda i detta syfte vid förefallande behof i öfverensstämmelse med hvad som brukas i andra konstitutionella länder. Att regeringen genom en egen organ inlåter sig i polemik med de tidningar, som angripa den, de åtgärder, den vidtagit, eller de förslager den framställt, är något, som i de festa fall leder tillintet resultat. För den stora allmänheten är och blir redaktören af en sådan regeringsorgan en publicist som tagit på entreprenad att under alla förhållanden försvara regeringen, och denna omständighet skulle göra, att hans artiklar lästes med ett visst misstroende — om de ens lästes af dem, för hvilkas räkning gratisutdelningen skulle verkställas. Vi tänka oss möjligheten ar att i många kommuner tidningen komme att stanna i kommunalnämndsordförandens förvar eller åtminstone göra en mycket kort resa, under det att kommunens allraflesta medlemmar bölle sig till den fria pressens representanter. Isynnerhet torde detta bli förhållandet, om en mindre populär styrelse än den närvarande skulle komma att fatta regeringstömvarna, och det är väl dock för en såan eventualitet, som den föreslagna imdringen är närmast beräknad, då n sistnämnda i de allra flesta fall kan wäkna understöd af landets frisinnade tidningar och derför ej har behof af någon annan organ än den, hön redan eger i den nuvarande Posttidningen.