Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1866, sida 3

7 yiäÄin bÅLLUÄUURÄKIIJ ÄAICOUNV ÖirI, 1131kILN Å två söner, har af kongl. Sundhetskollegium blifvit förklarad hafva vid föröfvandet af dessa hemska brott saknat förståndets fulla bruk, enär vederbörande provinciallakare funnit honom hafva under en lång tid lidit af melankolisk sinnesstämning, framkallad af ekonomiska bekymmer och grubbel öfver förment otrohet hos hustrun, hvartill äfven kommit religiöst svärmeri och tvifvel om Guds nåd. I November månad sistlidet år insände Göteborgs handelsförenings fullmäktige till kongl. generalposts innefattande klagomål de och tidningar, som yrelsen en skrifvelse, från utrikes ort, särdeles från England, anlända till adressater härstädes, äro påtecknade ganska varierande porton, som stundom äro högre än gällande taxor synas bestämma. Med anledning häraf har kongl. generalpoststyrelsen i en till postkontoret härstädes stäld, den 3 sistlidne April daterad skrifvelse lemnat åtskilliga för sakens bedöor, att bref! 4 mande väsendtliga upplysningar samt anbefallt postkontoret att, till besvarande af hvad utaf Göteborgs handelsförenings fullmäktige blifvit öfverklagadt och framstäldt, meddela dem dessa upplysningar. Handelstidningen skall i morgon offentliggöra ifrågavarande kongl. generalpoststyrelsens utlåtande, sedan vi först härnedan publicerat handelsföreningens fullmäktiges skrifvelse, som närmare belyser beskaffenheten af de öfverklagade postförhållandena. Sistnämnda skrifvelse har följande lydelse: Till Kongl. General-Post-Styrelsen. Tid efter annan förekommer, att bref och tidningar, som från utrikes orter anlända, adresserade till emottagare härstädes, äro påtecknade högre porto än gällande taxor synas bestämma. Så-l, dant tyckes bero dels derpå, att försändelser expedieras på annan och dyrare väg, den afsindaren bestämt, dels äfven på andra misstag. Med hänseende till bref, vinnes vanligen rättelse genom härvarande posttjenstemäns välvilliga bemedling, i synnerhet när felaktig portoanteckning skett på kuvert, som kan, för rättelses ernående, återskickas; detta dock alltid under förutsättning, att brefemottagaren sjelf varseblifver felet och deröfver klagar; hvaremot, om det på god tro antages, att hvad kongl. postverket affordrar, är riktigt, postverket stillatigande emottager lösen, som det vet vara tillkommen genom felaktig debitering af andra, vanligast utländska, postkontor. vara i så hög grad godtyckliga, eller äro grunderna för desamma så invecklade, att rättelse svårligen synes, utan allt för mycket besvär, kunna erhållas, Adressaten eger i foljd häraf att välja emellen att antingen betala, hvad helst må fordras i lösen, eller ock uppoffra sina tidningar, jemte å desamma i utlandet redan erlagda porto. Särdeles lära emottagare af engelska tidningar under korsband — via Preussen — vara utsatta for detta missode. Sålunda hafva, såsom exempel från nårmes alla till samma emottagare, adresserade . via Ostende och försedda med engelska postfrimärken af två pence, samt poststämplade vid södra stambanan under sistlidne September månad, varit i lösen påtecknade följande helt olika portosatser, nemligen: 1 exemplar, med utsatt vigt 75 10 Lth 18 öre. 1 d:o d:o 5310 19 1 d:o d:o 6210 33 1 d: d. 501 27 1 exemplar. (vigten ej utsatt, men lika med föregående, eller 2213 (04 Nr 12 , derjemte 1 exemplar, (med utsatt vigt 57,, Lth, men endast försedt med 1 pence frimärke) 43 Det är för den enskilde så mycket mindre lätt att utröna, hvad lösen för tidningar, enligt gällande taxor bör vara, som taxorna — på denna ort åtminstone — ej äro för allmänheten till vidare mån, än att ett exemplar deraf finnes i postkontorets förstuga anslaget. Men en om taxan rådfrågas, för att se t. ex. hvad riktiga lösen skulle, i ofvananforda fall, hafva varit för tidningar under korsband via Preussen, så befinnes, att i taxan N:o 8, der detta skulle as, tidningar via Preussen icke upptagas. via Göteborg upptagas tidningar särskildt och andra korsbandsförsändelser särskildt; men via Preussen upptagas endast korsbandsförsändelser i allmänhet. Ifrågasättes då, huruvida under denna ifven tidningar inbegripas, så erfordras för att utröna sådant, följande berakning: ser antagligen e för hvarje vigt af 8 ort, hvarje vigt af 3 ort, så rsändelsen ej väger öfver 3 4. och med stigande tillägg for tyngre vigter. Korsbandsförsändelse om 22 ort skulle således kosta: Ordinarie porto för 3 portosatser å 8 ort, öre pr portosats . gg för 8 portosatser re pr portosats Ett exemplar af Times t. ex. y 22 ort. Portot är 9 gg af 3 öre efter 9 27 öre. å 3 ort, efter 3 och enär, i ofvanciterade fall, för Timesi England redan erlagts 2 pence i I fråga om tidningar åter, tyckas debiteringarne maste tid, nedannämnde hos handelsföreningens : fullmäktige foretedda exemplar af tidningen Ti-l. gliga il; För befordran märken, eller rer rr 15 skulle lösen härstädes för nämnde tidning under dennna rubrik vara 36 öre, hvilket likväl är mer, än hvad till och med ifrågasatts, hvarför tidningar kunna antagas icke va i nämnde rubrik inbegripne, då de ej heller synas i taxan alls förekomma vid försändning genom Preussen. Fullt tydlig deremot synes samma taxa N:o 8S. vara i fråga om tidningar, befordrade emellan Sverge och England direkte, via Göteborg. Der bestämmes uttryckligen för ,frankering en afgift af 8 öre. Men emottagare. som på grund häraf förskrifvit någon tidning på denna väg, skall finna, att änskönt han i England redan måst betala porto af 1 penny, som i det närmaste motsvarar 8 öre, han likväl icke utfår sin tidning utan att här återigen betala samma 8 öre, hvadan kostnaden blir dubbel, emot den han med stöd af taxan beräknat. Sådan ovisshet rörande taxebestämmelser och osäkerhet i afseende på portosatser hvilka fastän under lika förhållanden, så olika påföras, kunna ej annat än väcka missnöje. Då emellertid obetydligheten af de enskilda portobeloppen hindra adressaterna att hvarje gång besvära kon; ral-post-styrelsen och sig sjelfva med a som rättelse, men likvisst ingen utan motvi derkastar sig oriktiga debiteringar, hvilka i öfrigt, si längden, kunna blifva betungande nog, afstår man TÅ heldre i många fall från fördelar, på hvilka man seljest har anspråk; sålunda afstär man exempelvis fÅ från fördelen att erhålla lösnummer af tidningar, å hvilka man ej vill för längre tid prenumerera, eller att få sådana lösnummer från England, befordrade på den direkta och fortaste vägen, hvilken aldrig begagnas för de tidningar, som genom postverket förskrifvas. Fullmäktige våga ödmjukligen hemställa om icke mycket af det här öfverklagade kunde förekommas, derest dels allmönheten lemnades tillfalle att köpa posttaxor, i möjligaste mån tydliga, men framförallt tillförlitliga, och dels den billiga regel följdes, att vid utlemI —— TT Cr lösen skulle få adressater affordras, än sådan, som efter vederbörande posttjenstemans uppfattning vore, enligt gällande taxor, tig för den befordringsvag afsändaren bestämt. Det tyckes nemligen vara bill mänheten icke bör lida för and heldre alltid borde å ikatt svenska allsstag, hvilka till dem, som n nandet af bref och tidningar ingen annan