Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 maj 1866, sida 3

Blandade ämnen Påskhögtiden i Rom. En omäatlig mängd fremlingar bevistade sista Skärthorsdagen sottvag. ningen i Peterskyrkan. Sedan de heliga kären blifvit förda från Sixtinska till Paulinska kapellet, utdelade påfven den apostoliska välsignelsen, men blott urbi, åt staden Rom, icke orbi, åt hela jorden, ty denna utdelas blott på påskdagen. Derpå begaf han sig i basilican för att verkställa fottvagningen. Först tager påfven plats på en hög thron; kring honom stå uti en tät skara kardinaler, biskopar, husprelater samt andlige och verldslige hoftjenstemän. Till höger om påfven sitta de tretton apostlarne klädda i hvitt och försedda med hvita cylinderformiga mössor. De äro pilgrimer tillhörande presteståndet, bvilka vederbörande beskickningar rekommenderat hos den påflige major domus. Till venster sitta de fremmande furstarnes representanter, generaler och officerare i stor uniform samtbakom dem furstar och magnater. På liktarne rundtomkring befinna sig tusentals svartklädda och beslöjade damer och i sjelfva skeppet, af kyrkan en otalig menniskomassa, alla svartklädda enligt den stränga föreskriften för dessa ceremonier. Sedan de vanliga bönerna blifvit lästa, omgjordar sig påfven med en mantel och tvättar alla pilgrimernas fötter, hvarvid en prelat håller det gyllene fotbäckenet och en annan gjuter vatten deri ur en rikt cicelerad kanna. Derpå torkar påfven pilgrimernas fotter, kysser dem och gifver hvardera en fylld börs och en blombukett. Derefter foljer aftonmåltiden i salen öfver basilicans atrium; bordet, d hvilket ,.apostlarne sitta, står på en upphöjd estrade och man ser päfven dervid räcka pilgri merna faten, iskänka deras dryck o. s. v., dervid biträdd af kardinaler och prelater. Här var trängseln förfärlig; den af schweizergardister bestående palatsvakten var ofta nära att genombrytas och gardisterne måste emellanåt med sina hillebardskaft försvara sig mot den påträngande menniskomassan. — Ännu mera högtidlig och majestätisk var påskdagen, som är den katholska kyrkans högsta festdag. Påfven är då omgifven af kardinaler, patriarker, erkebiskopar och biskopar, hela presterskapet, alla de verldsliga dignitärerna o. s. v. omvexlingen och prakten i lekmännens kosty mer, schweizergardets medeltidsutrustning, de ota liga uniformerna, de stora banden af alla möjliga ordnar har man här tillfälle se. På en särskild läktare suto f. d. konungen, drottningen och enkedrottningen af Båda Sicilierna, enkedrottningen af Sachsen, arfstorhertigen af Sachsen-Weimar, prins Filip grefve af Flandern, en hertig och hertiginna af Coburg. Efter högmessan utträdde påfven på S:t Peters balkong och utdelade välsignelsen urbi et orbi. Öfver 200,000 menniskor stodo på den stora öppna platsen och på terrassen med Berninis pelargångar. När påfven visade sig på balkonen bar han den tredubbla kronan och öfver honom hölls en thronhimmel, jemte hvilken man såg de höga strutsfjederbuskarne. kallade ,.flabelliv; der uppstod en så djup stillhet, att man hörde fontainernas sorl. När påfyven lyfte handen mot himlen till välsignelse, då foll hela den ofantliga menniskomassan på ; påfven har en särdeles ngfull stämma och välsignelseorden hördes tyd3 da bort till obeliskerna. När amen utsades dånade en artillerisalfva från 8:t Angelo och det ringdes i alla stadens klockor. På aftonen var S:t Peters kupol illuminerad; men girandolan, det beråmda fyrverkeriet. uppskjots i anseende till ogynnsam väderlek till följande dag. Påfven mottog dessa dagar fremlingar i stora audienser, alltid ett par tusen personer på en gång. Det moderna börsspråket i Paris. Det är nu förbjudet för hrr spekulanter å börspapper i Paris att uppgöra affärer i fria luften utanför börsen, och polisen har sina öron väl spetsade för att lyssna på hvad ett par personer, som stå och samtala, ha att säga hvarandra. Hör polissergeanten att samtalet ror affärer, genast är han framme med sitt: circulez, messieurs, circulez! och de samtalande måste skiljas åt. Herrar coulissiers — så kallas dessa herrar, som i hemlighet göra affärer i obligationer — ha derför måst hitta på ett frimurarespråk, som polisen ej förstår. Hur vill mar begära: att en hederlig polissergeant skall kunna vädra börsaffärer i följande oskyldiga samtal, som detta t. ex.? — Hur mår Alphonsine i dag? — Alphonsine mår ej rätt v — Än tjocka Ernest då? — Han är ganska dålig. — Nå, än lilla Leon? — Han ligger till sängs. Det är klart, att stadssergeanten måste hyst