Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 maj 1866, sida 3

Ten years in Sweden by ,4n Old Bushman, London, Groombridge and Sons. är ett arbete som väl ej egentligen tillhör vår litteratur, men dock synes oss böra omnämnas såsom föremål för vårt litterära intresse. Det är en beskrifning på Sverges natur, klimat, hemlif och seder, ckonomiska och merkantila förhållanden, jagt och fiske samt slutligen en exposå a Skandinaviens sanna, hvilken utgör bokens drygaste del. Rörande denna sednare äro vi ej i stånd att bedöma, huru mycket a! det strängt vetenskapliga är sjelfständigt arbete; men de öfverallt förekommande observationerna om djurens lefnadssätt, skaplynne och vanor röja åtminstone stor erfarenhet, kärlek för ämnet och en si deles fin iakttagelseförmåga. Den delen, som behandlar vårt land och dess befolkning, besitter deremot ett egendomligt behag. Den har ingenting att göra med en fanta irik, glänsande skriftställares resebeskrifning, utan är helt simpelt en gammal hederlig engelsmans reflexioner på egen hand öfver saker och personer; men öfver det hela hvilar en enkelhet, en natursanning och en naivetö, som stundom kommer oss att le, men dock gör på oss det behagligaste intryck särdeles i förbindelse med den aktning och tillgifvenhet för oss och våra seder, som den välvillige gamle öfverallt ligger i dagen. S den gravaste anmärkning, han finner sig öranlåten att göra mot våra förhål landen, ir, att oaktadt vår gästfrihet och vår renighet, som högeligen vitsordas, man ,,knappast finner någon tvål i tvättbordet äfven i gentlemän hus, hvarföre en res: vingas att föra med sig sin egen nom landet precist som sin hårborste. För en lång tid — tillägger han — kunde jag omöjligen lösa denna gåta, hvarföre vål ensamt skulle blifva mig förnekad-Slutligen fick han den förklaring att det ej ansågs hyggligt att begagna samma vål som en annan, men uttrycker sin förundran öfver dylika skrupler. Våra egna personer förebrår han endast, att vi äro klena ,sportsmen och alldeles för makliga, en bedröflig sanning, som dock har till sin ursäkt dels, såsom han sjelf anför, den långa och försoffande vintren, under hvilken han finner det helt naturligt att föredraga ,,social rubbers and jovial meetings of friends i ett varmt, trefligt hem framför kroppsöfningar i det fria, dels att vi haft nackdelen att jemföras med den oförtrutne gamle sportsmannens egen härdade person. Något som han. likaledes här hos oss saknat är en hederlig engelsk boxning; hvaremot åskådandet af Molins ,Bältespännare här i Göteborg, omgifven af en grupp Bohuslänska fiskare med knifvar i bältena och anletsdrag som påminte om bronskämparnes, synes hatva uppfyllt honom med häpnad och fasa. Om våra qvinnor har han deremot intet annat än idel godt att förtälja, och gör full rättvisa ej blott åt deras husliga dygder — ,I never did see such women as those are for scrubbing; they seem to be always at it, är en compliment, som han gör deras ordningssinne — utan framför allt åt deras behagliga utseende och sende. Hvad jag tycker om hos de s ka damerna — säger han —är, att fastän de aldrig försumma hemmets pligter (och jag inbillar mig att qvinnorna i Sv erge,? af alla klasser, halva vida mera att göra än männerne), ni dock aldrig träffar en äkta svensk dam oförberedd att emottaga er; hon är alltid så nätt och fin, klädd i en stil, som just passar henne, och alltid med ett gladt leende att välkomna främlingen. Och hvad anletsdrag och figur beträffar, förklarar han att han här skådat , every style of beauty, blonda såväl som brunetta, små såväl som stora. Afven angående dvinnan i de lägre klasserna och deras sedliga ståndpunkt försäkrar han, att trots alla fördomar emot dem och trots den efter hans mening här rådande betänkliga ovanan, ,that scarcely any one thinks of paying a bill without kissing the pretty girl who has waited on him, before all the company, hon dock i verklig moralitet i intet afseende står efter qvinnan i England. Slut-intrycket, som han emottagit af den svenska qvinnan, uttalar han i den förklaring, ätt han ej för ler sig, det mera husliga och mera varmhjertade qvinnor finnas i verlden, och att, om han sjelf vore .Coelebs in search of a wifer, det just vore hit han skulle komma för att sök henne. Fiesco eller sammansvärjningen i Genua, sorgespel i 5 akter af Fredr. von Schiller, för svenska scenen öfversatt af Oscar Wijkander. Stockholm, Oscar Lamm. Fieseo tillhör Schillers tidigaste dramatiska arbeten och eger också i hög grad alla ett ungdomsve fel och förtronster.