Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 maj 1866, sida 2

UTRIKES. ITALIEN. Från Florens föreligga tvenne korrespondenser. Den första, daterad den 7 Maj innehåller följande: Jag kan endast bekräfta allt, som under den sista tiden blif. vit sagdt om krigsenthusiasmen på halfön Sannerligen, denna enthusiasm är så stor att till och med de mest indifferenta blif: vit elektriserade deraf. — Alla låta an värfva sig; det finnes icke mera några arbetare, sättare eller handtverkare: Alla antingen de äro gifta eller ogifta, synas mna ingå i de garibaldiska bataljonerna För öfrigt torde man lätt kunna förstå att armen skall framgå med långt mer: lif, då den understödjes af en sådan mänge frivilliga. Man säger kriget skola utbryts den dag, då Garibaldi mottager sitt be: fäl. Konungen har för sin person träf fat alla förberedelser. Man påstår, at ill och med prins Napoleon skall ingå armen, i fall han får franske kejsarens tillstånd dertill. Vi behöfva icke anmärca, att prins Napoleons inträde i italienska armeen är högst osannolikt. Den an dra korrespondensen, af den 9 dennes, lyder så: Man tror, att striden skall börjs mellan Ferrara och Mantua. Österrike har dragit sina trupper tillbaka derifrån wilket man antager hafva skett, för ati förleda italienarne till anfall på denn: punkt. Striden anses börja omkring der 20 dennes, vid hvilken tid konungen skal efinna sig vid venetianska gränsen. . De frivilliga bilda regimenten med 2,000 mar i hvartdera. Största delen af yttersta ven sterns i deputeradekammaren medlemmar som: Nicotera, Bertani, m. fl., inträda de frivilligas leder. På kontanta penningar är i Italien ingen brist. Från Neapel beskrifves enthusiasmen fö kriget hafva visat sig i sin högsta glans då prins Humbert afreste från denna stad Atföljd af den nye prefekten, öfverbefäl hafvaren för nationalgardet och öfverborg. mästaren, reste prinsen i ett verkligt blom sterregn genom den med fanor smyckade Toledogatan till krigshamnen under folket: jubelrop och högljudda välönskningar. Angående de österrikiska positionerna. Italien skrifves: . Verona är sedan 1859 betydligt förstärkt och torde utan en full. komlig inneslutning vara ointaglig. Till er sådan inneslutning erfordras en stor armÖ Fästningen är provianterad för ett år oel har ett stort ammunitionsförråd. Detsamma gäller om Mantua, hvars vattenförsva är än starkare än Veronas. Ungefär fyrs kilometer från Verona är det oerhördt starka fort S:t Lucia med 18 kanoner på hva och en af de tre sidorna, under det den fjerde åt Verona. riktade fronten skyddas af 40 parallela grafvar af 4 meters bredd och 3 meters djup, hvilkas botten är belagd med de farligaste apparater för fiendens förhindrande. Genom befästandet af Cremona hafva visserligen italienarne mot der österrikiska fästningsfyrkanten ställt en trekant, Ferrara—Bologna— Cremona, hvilken visst icke bör underskattas i vigt, men som dock står långt tillbaka för Österrikes fästningsfyrkant. På begge sidor eftersträsvar man att på det omsorgsfullaste förse dessa vigtiga punkter, för att der kunna utstå en långvarig belägring!. FRANKRIKE. En ny fredlig artikel i , Constitutionnel är ett nytt bevis öfver tillvaron af två politiska strömgångar, hvilka utgöra statskonsten i Tuilerierna. Den ena, representerad af Drouyn de Lhuys och hans