Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 maj 1866, sida 1

lHochkirchs natt. Af WINTERFELD. (Öfversättning af Sigfrid Nyberg). Åter släcks En dag, och lik dess kol Qvarstår natten. Men det var ett glödande kol, som qvarstod efter den 13 Oktober år 1758. Dagen hade varit dyster och dimmig, derför hade hans kraftlösa flammor ej kunnat förtära sitt material och i kolen funnos ännu gnistor, hvilka den tidiga morgonvindens kalla flägtar snart skulle förvandla till en förhärjande låga. Natten var utomordentligt mörk, och endast det rödaktiga skenet af bivuakeldarne antydde att två fiendtliga armer stodo här på knappt kanonhåll midt emot hvarandra. Konung Fredrik den Store stod i den osäkra ställningen vid Hochkirch; Daun, nästan dubbelt så stark, i det fasta lägret vid Löbau. Mellan båda armåeerna och nästan parallelt med dem sträckte sig en defil, som betäckte den venstra preussiska flygeln, medan den högra vid byn Hochkirch stödde sig mot en tät skog, hvilken ej kunde passeras af artilleri. Framför den enda öppningen i denna skog hade konungen låtit uppkasta en skans, som var besatt af 200 man, och