Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 maj 1866, sida 2

— —1e a Ordförandeskapet i förbundsrådet tillkommer förbundspresidenten, hvilken, likasom vicepresidenten, utses af de förenade nationaloch ständerråden ibland förbundsrådets utsedda medlemmar för en tid af Den afgående presidenten kan icke äljas till det följande. Presidenten och öfriga medlemmar af förbundsrådet uppbära en årlig aflöning ur förbundskassan (presidenten 10,000 frs; öfriga medlemmar 8, 500 frs.) Till fattande af beslut måste minst 4 ledamöter af förbundsrådet vara närvarande. — Protokollet föres och kontrasigneras af kanslern (eller vicekanslern), som utses för 3 år af förbundsförsamlingen. Han är chef för förbundskansliet, hvilket står under förbundsrådets särskilta uppsigt. Förbundsrådet, som alltså utgör republiken Schweiz egentliga regering, under den suveräna förbundsförsamlingen, är visserligen en kollegial institution, men delar sig på samma gång i departementer för de särskilta ärendena, ehuru besluten fattas af rådets majoritet. Dessa departementer äro: det politiska, som efter regeln förvaltas af förbundspresidenten, hvilken alltså representerar Schweiz i alla diplomatiska förhandlingar och i allmänhet uti förhållandet till utlandet, militär-departementet, finans-, postoch sfelegrafräsen, handel och tullväsen, Jjustiz och polis samt departementet för det inre (hvartill höra offentliga byggnadsarbeten). Hvart och ett af dessa departementer förestås af en ledamot i förbundsrådet, med biträde af det för hans verksamhet nödiga kansli. Dessa departementschefer äro alltså den i schweiziska republikens ministrar, med presidenten såsom premierminister. Suveränen, inför hvilken de ansvara, är — må vi ihågkomma det — förbundsförsamlingen. Regeringsbeslutet bestämmes af I rådets majoritet. Det ligger dock en ej obetydlig makt i denna regerings (förbundsrådets) hand, då den tillika har att utnämna alla de emsetsoch tjenstemän, som tillhöra förbundets civila och militära förvaltning, med undantag af de platser, som förbundsförssamlingen sjelf förbehållit sig att tillsätta (nemligen förbundsdomstolen, kanslern, gencralen, stabschesen och förbundsrepresentanter) eller sådana, som tillsättas genom underordnade myndigheter. i Regeringens medlemmar hafva rådgifjvande stämma i förbundsförsamlingens båda råd. Det tredje hufvudmomentet i edsförbundets konstitution är: förbundsdomstolen. Den består af 11 medlemmar, valda utaf förbundsförsamlingen, för en tid af 3 jär (väljes ny för hvarje nytt nationalråd). i Presidenten och vice presidenten väljas bland domstolens medlemmar af förbundsförsamlingen för en tid af 1 år. — Domstolens ledamöter honoreras pr dag utur förbundskassan. Denna domstol dömer såsom civildomstol öfver tvister (af icke statsrättslig natur) mellan kantonerna inbördes, eller mellan förbundet och någon kanton; öfver tvister mellan förbundet å ena sidan och korporationer eller enskilta å den andra, samt öfver tvister i fråga om rätt hemort. Förbundsdomstolen är dock skyldig att upptaga äfven andra mål, då båda parterna derom anhålla, men då de ock få betala kostnaderna. Vidare dömer denna domstol, i förening med jurymän, såsom assisdomstol: i fall då en förbundsmyndighet ställt de af densamma tillsatta tjenstemän i anklagelsetillstånd, rörande högförräderi mot edsförbundet, eller uppror och våld mot förbundsmyn-. digheterna, öfver förbrytelser mot folkrätten, samt öfver politiska förbrytelser och förseelser, som äro orsaker till eller följder af sådanaA oroligheter, hvilka föranledt en beväpnad intervention från edsförbundets sida. Förbundsförsamlingen eger rätt att rörande sådana förbrytelser och förseelser uttala amnesti eller benådning. (Förbundsdomstolen utgör alltså icke högsta instansen för landets lagskipning: denna ligger hos kantonal-domstolarne). Dessa äro de hufvudsakliga dragen af det schweiziska edsförbundets nuvarande konstitution, genom hvilken Schweiz blifvit en stat. De tre stats-funktionerna voro: 1. Förbundsförsamlingen, bestående af nationalrådet och ständerrådet; 2. Törbumdsrådet, regeringen, beslutande kollegialt, men med departemental fördelning af göromålen; samt 3. Förbundsdomstolen. Utur förbundsförfattningen af 1848 må i öfrigt följande bestämmelser här återgifvas: Alla I i i ———— — — — oweizare äro lika inför lagen; det gifves inga underdånighetsförhållanden, inga orts-, bö familj-eller personforeti Inga militär-kapitulationer få afslutas. (AÅrt. 11.) Ledamöter af forbundsmyndigheter, förbundets civila och militära embetsmån, representanter eller kommissarier få icke af främmande regeringar emottaga pensioner eller underhåll, titlar, skänker eller ordnar. Är någon redan i besittning af en pension, titel la eller orden, så måste han under sin embetstid af-t stå från åtnjutandet af pensionen samt bårandet är 0 af titeln eller orden. Förbundet eger ej c er, — Utan förbunds n ingen kanton hålla mer än 300 man stående trupper, landtjägarekårerna ej inbegripna. (Art. 13.) Kantonerna äro förpligtade att, när tvister dem emellan uppstå, underkasta sig förbundsenlig skiljedom. (Art. 14.) . Hvarje schweizare är värnepligtig. (Art. 18.) Förbundshären bildas af kantonernas kontingenter, enl. Art. 19. Förbundet är befogadt att upprätta ett univer0