Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1866, sida 3

Rättegangsoch Polissaker. liskammaren. I dag hölls polisförhör angående den i gårdagens If-r. omnämnda tilldragelsen i polisvakten å rådhuset sistlidne Lördags afton, då en rusig sjöman vid namn Carl Andersson från Hede socken i Bohuslän bet poliskonstapeln Jå 20 Lans i näsan med den påföljd, att spetsen af densamma lösslets, hvadan Lans måst intagas på Allmänna och Sablgr enska sjukhuset. Carl Andersson, som är en starkt byggd karl med fylligt, rödlätt ansigte och fel å ena ögat, var i dag helt stilla och beskedlig. Han f äkrade att han vid det nämnda tillfället i Lördags afton varit så rusig att han ej kunde minnas det han bitit någon, såsom man berättat för honom, men sade sig i öfverlastadt tillstånd vara svår att råka ut för, ty han brukade då blifva vildsint, när man förargade honom, hvilket äfven härledde sig af ett hä tigt sinnelag. Polismäst.: Har du bitit någon förr? Ja, det har jag, utropade Andersson, jag var full då också. skedde det? Polismå Andersson: r jag och min svåger i Julas sutto och dr ucko ett glas tillsammans, kastade svåger ett thöfat i syna på mig, hvaröfver jag blef arg och bet honom i ena fingret, men han var sjelf mycket skull härtill, ty han stack detimunnen på mig, då jag trodde det var en tobaksbuss, hvarför jag knep till, dock bet jag icke fingret af honom. Polismäst.: Men nu kan jag säga dig, att konstapeln var icke så artig, ty han stack visst inte näsan i munnen på dig. Andersson svarade härpå ingenting, men ref sig i håret, troligen brydd öfver den klämma han iråkat genom sin glupskhet att vilja bita omkring Å sig. perefter hördes nattväktarne, som transporterat Andersson till vakten. Af dessas berättelser inhemtades, att Andersson, som varit rusig, i Lör dags afton vid 11:tiden inkommit å Caf du Commerce vid Skeppsbron, derifrån han blifvit utkörd af värden, hvilken anmodat nattväktaren Ljungberg att taga vård om honom. Andersson ville dock ej följa med denne, utan stampade och skrek, hvar....... KÖ ine RA vn EAA