Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1866, sida 2

112 121 Jl D D 1I121 ende till omkring 17,000 rdr, till grundplåt för bildande af en pensionsfond för rikets presterskap. D:r Ternström uppläste ett skriftligt anförande, hållet i en särdeles komiskt-patetisk ton, som väckte stor munterhet till och med inom högvördiga ståndet, och hvari tal. liknade ståndet vid en man som gör sig beredd att skiljas hädan och derförinnan vill gifva sin yttersta vilja tillkänna, samt förklarade sig djupt gripen af stundens högtidliga allvar. Tal. hade haft en tanke, som , föreföll honom vara af ett bättre ursprung än af honom sjelf, nemligen att af ständets arkivkassa bilda en stipendiisond för medellösa teol. studerande vid rikets universiteter, hvilka egna sig åt den rena evangeliska kyrkans tjenst. Dermed skulle högvördiga ståndet åt sig resa en oförvansklig ärestod med en ,passande inskription. — Högv. presteståndets stibendiisond, eller något dylikt —, och stipendiaterna skulle då välsigna det sista presteståndet. Tal. satte så högt pris på denna ofvanefter komna ide, att han skulle tycka sig icke förgäfves ha bevistat den sista ståndsriksdagen, om den finge framsång. — Ett tredje förslag framställdes af biskop Anjou, som ville använda räntorna att trycka ståndets gamla handskrifna protokoller! Och i motiveringen till detta förslag fick man höra något, som numera förefaller såsom ett väl djerft påstående. Det skulle nemligen vara ett ståndet värdigt sätt att visa, det högv. presteståndet ännu är, liksom det alltid varit, den fosterländska hildningens representanter! Vid diskussionen härom förordade d:r Sandberg pensionsfonden, ehuru han som vanligt misströstade om att få en sådan till stånd. Några talare hyllade samma mening och yttrade samma misströstan om möjligheten. Orsaken dertill framlyste mer än väl vara, att ståndet vill ha en pensionsinrättning, utan att sjelf bidraga dertill, men ingen kom sig före med att uttala detta förr än prosten Weskin fick ordet. Han tyckte att pensionssonden skulle ge stöd åt den ofta hörda beskyllningen att presteståndet varit vid riksdagarne ; blott för att bevaka sina egna intressen, och dessutom kunde ju icke bli något deraf utan — statsanslag, och dertill vore väl icke synnerligt stor utsigt. Men som ståni det tvertom varit här för att bevaka kyrkans intressen, så förordade tal. stipendiifonden just för kyrkans skull, som alltid behöfver lärare. Efter åtskilligt parlamenterande segrade pensionsförslaget med 19 röster mot 15. I följd af detta beslut kommer kassan att tillsvidare öfverlemnas åt en förvaltningskomite, bestående af några pastorer i Stockholm, hvilka skola insända räkenskaperna för att revideras till ; domkapitlet i Upsala. Afdelningen och d:r Sandberg ville nödvändigt att ,erkebiskopen borde få äran af detta arbete, imen ,,erkebiskopen och talmannen tycktes gerna afstå detta nöje och ansåg nog, att beslutet talade om domkapitlet, enär erkehiskopen såsom dess ordförande deruti vore inbegripen. i Förstärkt konstitutionsutskott har den 12 dennes blifvit af ständerna utsedt. Dervid ha blifvit valda: Af ridderskapet och adeln: Ledamöter: Grefarne E. Sparre, L. von Stedingk och F. von Salta, frih. F. C. Wrede, hr J. M. Björnstjerna, frierrarne N. A. Stierneld, C. I. Lagerfelt och C. 5. Bennet, grefve G. F. von Rosen, hr G. Ribbing, rih:ne R. Cederström och C. J. O. Alströmer samt hrr C. H. Möllersvard och E. Fåhreus. Suppleanter: Hrr M. von Schanta och C. Blomstedt, friherrarne II. Palmstjerna och C. G. Ådlercreutz samt hrr G. af Nordin och C. J. A. Tornrhjelm. Af presteståndet: Ledamöter: Biskoparne Annerstedt. IIultman, Sundberg och Flensburg, doktorerna Petrelli, Sandberg, Arrhenius och Runsten, prostarne Westin, Althar, Janson och Lundholm, domprosten Björling och kyrkoherden Simonsson. Suppleanter: Prostarne Euren och Bergvall, hofpredikanten Wahrenberg, professor Agardh samt doktorerna Björkman och Ternström. Af borgareståndet: Ledamöter: Urr Bager, Berggren, Björkman, Brinck, Ekelund, Heijkenskjöld. Murån, Siljeström, Staaff, Henschen, Isberg, Trädgårdh, Lemchen och Holmqvist. Suppleanter: Hrr Bohmansson, Falkman, Pettersson, Waldenström, Bergman och Åkerblom. Af bondeståndet: Ledamöter: Josef Smedberg från Elfsborgs län, Johannes Magnus Lundahl från Skaraborgs län, Johan Peter Andreasson från Elfsborgs län, Anders Jonsson från Wermlands län, Jonas Andersson från Östergötlands län, Sven Rosenberg från Kristianstads län, Olof Nilsson från Westerbotten, Pehr Tjernlund från Westernorrlands län, Gustaf Bolin från Upsala län, Carl Bernhard Rydström från Kalmar län, Olof Olsson i Olebyn från Wermland, Anders Andersson från Göteborgs län, Anders August Andersson från stergötland och Per Nilsson från Kristianstads än. Suppleanter: Johannes Andersson från Skaraborgs län, Åke Andersson från Malmöhus län, Andreas Eskilsson från Blekinge, Lars Persson från Nerike, Carl Gustafsson från Kalmar län och Per Persson från Wermland. Adeln utsåg samma dag till statsrevisor kapten B. A. Leyonhufvud, och valde riddarhusdirektion, bestående af följande herrar: : Ledamöter: Revisionssekreteraren frih. C. G. Leijonhufvud, kammarherrarne frih. C. S. Bennet och frih. C. R. Cederström, ötverstelöjtnanterna F. W. E. C. Leijonancker och J. A. Tornerhjelm samt expeditionssekreteraren B. W. von Prinzenereutz. Suppleanter: Majoren frih. J. F. Beckfriis, konstit. revisionssekreteraren frih. F. O. Leuhusen och öfversten T. af Wirs6n. Till ordförande i riddarhusdirektionen utsågs excellensen grefve G. A. Sparre och till hans suppleant landshöfdingen grefve Liljencrantz. Voteringarne i förstärkta statsutskottet den 11 dennes angående åtskilliga statsanslag, om hvilka stånden fattat olika beslut, utföllo sålunda: Beviljades: 2 millioner till komplettering af trafikmaterialen å statsbanorna (med 70 öster mot 49, hvilka ville anslå 21. mil