Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1866, sida 2

RIKSDAGEN. Bränvinstillverkningslagen var d. 11 och 12 dennes öfverläggningsämnet hos tre af riksstånden; bondeståndet har beslutat att först om Onsdag taga om hand denna ..brännande fråga. På riddarhuset började behandlingen deraf d. 11, och utkämpades då en het strid om det kongl. förslaget at frigitva bränvinsbränningen med hänseende till tiden. Det sammansatta utskott, som beredt detta ärende, hade i denna punkt gått ett steg längre än det kongl. förslaget och hemställt, att af de 24 terminer, i hvilka året skulle indelas, tillverkaren finge välja hvilken eller hvilka och huru många han behagar. Adeln stannade dock vid hvad K. M:t föreslagit, eller att två sådana terminer, eller en månad skulle blifva minsta tid för hvilken anmälan om tillverkning må ega rum. Borgareståndet har deremot i denna punkt biträdt utskottets åsigt, hvaremot presteståndet ansåg det böra blifva vid det gamla. Den andra vigtiga principfrågan i betänkandet angår borttagandet af nu gällande bestämmelse om 1000 kannor såsom högsta tillåtna tillverkningsqvantitetpr dygn. Äfven härom har en ytterst skarp strid förts på riddarhuset. Grefve E. Sparre deklamerade emot den föreslagna reformen med en ifver, som föranledde hofstallmästaren Tornärhjelm till den anmärkning, att man med anledning af grefve Sparres uppträdande måste fråga sig sjelf om fäderneslandet var i fara. Ridderskapet och adeln biträdde icke grefve Sparres åsigt, utan sedan flera talare visat, att borttagandet af maximum är vilkoret för att tillverkningen skall kunna så bedrifvas, att den kan täfla med andra länder och någon export komma i fråga, blef utskottets förslag bifallet. Borgareståndet har i denna punkt fattat enahanda beslut som adeln, men presteståndet har förkastat såväl detta som öfriga förslag, som gingo ut på att låta handteringen utveckla sig till en ordentlig fabrikshandtering. Deremot biföll presteståndet, i strid mot utskottets hemställan, K. M:ts förslag om tillverkningsskattens förhöjande till 75 öre pr kanna. Bondeståndet har bifallit utskottets förslag, att stanna vid nu fastställda belopp, 60 öre. Ridderskapet och adeln fortsatte i sitt aftonplenum d. 11 dennes bränvinsbetänkandet från andra punkten i 4 8 och beslöts, att minimitillverkningen på dygnet skulle fastställas till 300 kannor. Detta resultat vanns genom votering, som utföll med 35. röster mot 9, hvilka afsågo utskottets för slag om en minimitillverkning af 200 kannor. Utskottets hemställan om bestitmmande! af tiden, inom hvilken tillämnad bränvinstillverkning sist får anmälas, till fjorton dagar emot hittills bestämda 30 dagar arr slogs. I afseende på tiden för anmälan om fortsättande af och utvidgande i tillverkningen eller inskränkning i uppgifve tillverkningstid, afstående frän tillverkningen eller minskning i beloppet, stannade ståndet genom votering med 29 röster mot 19 vid hvad hittills härutinnan varit gällande. Om afgitten tör bränvinstillverkning, hvilken K. M:t föreslagit till 75 öre pr kanna, men utskottet ansett fortfarande böra utgå med 60 öre, uppstod en längre diskussion, hvarvid frih. J. v. Schwerin, hr v. Kreemer, friherrarne Klinckowström, Posse och v. Schulzenheim, grefve Mörner och frih. Cederström omfattade utskottets förslag, hvaremot grefve Björnstjerna och statsrådet Lagerstråle uttalade sig for K. M:ts proposition. Utskottets förslag bifölls genom votering med 40 röster mot 16. Under Fredagens aftonplenum antog äfven ridderskadet och adeln den kongl. propositionen om bränvinstillverkningsafgiftens restitution i händelse af varans utförsel till utländsk ort, men med det af grefve L. Sparre föreslagna tillägg, att intet undantag måtie ega ram vid utförsel sjoledes till Norge. Sjelfva hufvudsaken, eller drawback för utförsel af bränvin, har således vunnit alla fyra ståndens bifall. Presteståndet förehade d. 11 frågan om utvidgande af det i rikets ständers hus befintliga arkiv och bibliotek samt anvisande af medel dertill, och bifölls dervid hvad statsutskottet i sådant hänseende föreslagit. I sammanhang dermed diskute