Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1866, sida 5

mendera en reservdivision kavalleri. Angående de frivilliga kårernas ställning til regeringen under det blifvande kriget skrifver ,Italia: Hvar och en kan lätt förstå, att den uteslutande ledningen af händelserna skall tillkomma regeringen och att hvarje initiativ, som icke utgår från regeringen, kan leda till de svår aste följder. Angående de mobiliserade bataljonerna af nationalgardet berättas, att endast mycket undantagsvis det förekommer, att någon sätter en annan i sitt ställe, enär hvar och en anser som en kär pligt att genom handling bevisa sin kärlek till fäderneslandet. Den verldsbekanta Garibaldiblusen synes blifva de frivilliga kårernas drägt, och sådane bluser förfärdigas i stor myckenhet öfverallt i landet. En mängd hästar hafva blifvit skänkta till armken. Kommunalrådet i Brescia har, under det kriget varar, beviljat ett dagligt understöd af 1,000 lire för higetbehot och till de soldaters familjer, som äro från Brescia. Och dylika frivilliga understöd förekomma öfverallt i landet. I Genua har erkebiskopen ställt sig i spetsen för den komite, som blifvit bildad för att draga försorg om krigarnes familjer. Som ett tidstecken förtjenar anmärkas, att prinsen af Capna anmält sig till inträde i den italienska krigshären, under det exkonungens af Neapel bröder ämna under kriget ställa sig i den österrikiska armeens leder. FRANKRIKE. Intrycket af kejsarens tal i Auxerre är i sanning förvånande. Sedan ministrarne flera gånger uttalat förhoppningar om fred och om Frankrikes absoluta neutralitet, nedföllo de kejserliga hotelserna mot 1815 års fördrag som en bomb bland fredsvännerna. Man kan bland annat häraf finna hvilken omätlig vigt man fäster vid de ord, som Frankrikes store regent uttalar. De legitimistiska tidningarne äro vid dåligt lynne för detta anfall mot legitimitetens mästerstycke: den heliga alliansen, och vilja göra sig qvicka med yttrandet, att kejsaren hade gjort rättare uti att tala om fördraget i Zirich. Den demokratiske -Avenir national finner kejsarens tal hufvudsakligast vara riktadt mot Thiers och antyder, att man nu med bestämdhet kan vänta krig. Sistnänmde tidning påyrkar, att man snart må börja detta, så att man så snart som möjligt må komma ur det närvarande odrägliga läget. Som vi förut berättat hafva Englands och Österrikes ambassadörer i Paris hos Drouyn de Lhetys förfrågat sig, huru franska kabinettet skulle upptaga det, om flertalet af de andra europeiska regeringarne kunde vinnas för ett snart sammanträdande af en europeisk kongress för fredens bibehållande. Frankrikes utrikesminister inskränkte sig till det svaret, att ,,en sådan fråga hade bättre lämpat sig för den tid, då kejsar Napoleon för sina humanistiska sträfvanden väckte kongressidåen. Då hade samma makter, som nu återkomma till denna proposition, kategoriskt och liksom efter på förhand träffad öfverenskommelse förkastat den. Nu, då alla passioner uppflammat och tre af stormakterna äro fullt rustade till krig, kan den kejserliga regeringen icke föreställa sig, att tidpunkten är gynnsam för ett sädant fredsverk. Sanilidist med berättelserna härom sprider sig ryktet, att order utgått från krigsmir steren att för artilleriet göra betydliga uppköp af hästar. EGYPTEN. Från Alexandria berättas en mängd mordhistorier från ett engelskt stråtröfvareband, som emellanåt om aftnarne gjort somliga delar af staden omöjliga att passera. Dessa banditer hafva organiserat ett fullständigt plundringssystem och framkallat stor för skräckelse. Den 26 April blef till och med ryske generalkonsuln öfverfallen, men befriades; hvaremot en del af bofvarne arresterades. Dagen derpå arresterades till följe häraf nära 70 fremlingar, till största delen engelsmän.