Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1866, sida 2

Museum hålles öppet från kl. 10 f. m. till kl. half 3 c. m. och kl. 4—6 e. m. — Läsrummet hålles öppet från kl. 10 f. m. till 1210 e. m. Musei bibliotek hålles öppet från kl. 12—1 middagen. Stockholm. Kongl. Musikaliska Akademien. Den minnesfest öfver hädangångna ledamöter, som akademien firade sistl. Söndag, v var, berättar Posttid:n, särdeles innehul Prof. Cronhamn uppläste minr ver ledamöter, som med daden af; samt derefter öfver tidigare hådangångne ledamöter, öfver hvilka sådana tec kningar ej förekommit. Af dessa inhemtades bland annat, att f. d. konsertmästaren, violinisten J. A. T. Beer, född t 1S64, varit elev af Spohr, konsertmästare i Stoc holm 15 år och anställd vid kejserliga operan i Petersburg i 10 år samt åtnjutit pension från båda ställena. Från trycket har han utgifvit violinkonserter m. m. Fr. Wikström har i 10 år, från 1807 till 1847, varit kormästare vid k. teatern och en tid sånglirare vid musikaliska akademien. Dod 1565, 86 år gammal. Brukspatron C. P. Bergsten exeqverade som dilettant violin och violoncell, var särdeles frikostig och beskyddande mot musici och uppoffrade både tid och medel för tonkonstens framgång i staden Falllun, der han var bosatt. Afled i sitt 62 år 1865. Violinisten IH. Ärnst. född 1814 f 1864, blef ledamot af akademien 1547, var elev af eder, utmirkte sig som komposiir af vackra soli för sitt instrument, hvaribland nämndes en Elegie samt Carneval de Venise. Tenorsångaren Aloys Ander var född i Böhmen 1526. dog dersammastädes 1864, efter att va hemsökts af en svår sinnessjukdom; gästade Stockholm 1855 och 1856. Professorn, akade s sekreterare, m. m. Pehr Frigel var född 1750, dog 1542, alltså i den ovanligt höga åldern af 92 år. F.var filosofie magister, egde ovanligt goda, såväl vetenskapliga som musikaliska studier, hade i flera år varit sekreterare i Statskontoret, komponerade ett större oratorium Forsonaren på Oljoberget, som med stort bifall uppfördes i Stockholm 1515 och 1820; erhöll af konung Carl Johan till present härför en gulddosa. Musikaliska akademien lät till hans öra prägla en mo dalj, som till honom öfverlemnades under hans sista lefnadsår, och B. von Beskow har öfver honom skrifvit en lingre lefnadsteckning. Utom ofvannämnda oratorium har F. komponerat flera kantater och symfonier, m. m. i den klassiska stile J. N. Ej hocrt. fodd på kugen 1780 f 1813, var tillförordnad kapellmastare i Stockholm 1809—1S11i, har skrifvit kantater. qvartetter, symfonier samt några musiknummer till skådespelet Mohrerna i Spanien. Af hans elever nämndes professorerna Drake och Passy, m. fl. F. F. E. Brendler. född i Dresden 1500, 1 i Stockholm 1585 ar ännu vid 22 års ålder på handelskontor i Wisby; började då sin musikaliska bana med musikundervisning och flöjtblåsning: har komponerat flera vackra sånger med ord af Stagnelius. gjorde furor med sitt stora och sköna deklamatorium ,Spartaras död, med text af Lidner, skref sedan ett annat deklamatorium ,. Edmund och Clara. som äfven blef berömdt, samt en symfoni och operan ,Ryno, hvilken sednare han dock ej hann fullborda. Utom dessa personer, som voro upptagna på programmet, uppehöll sig minnestecknaren en stund vid konung Oscar, skildrade högstdensammes kärlek för tonkonsten samt redogjorde för de kompositioner, han som arfprins och thronfoljare skrifvit, hvaribland äfven var fullbordandet af operan Ryno-; dessutom hade han kom poner rat flera utmärkta sånger för solo eller kör, af hvilka en och annan blifvit tryckt, men de flesta tyvärr äro outgifna. Talaren erinrade vidare derom, att konung Oscar fortplantat denna kärlek till tonkonsten på sina barn, hvilka alla förstå att tala tonernas migtiga språk, och hvars lyckliga tolkning den alltför tidigt bortgångne prins Gustaf så val förstod. Härpå utfö des, äfvenledes utom programmet, af eleverna i körklassen en vacker serenad af konung Oscar. Den andra, eller musikaliska afdelningen bestod af 2:ne nummer, ouverture oc h aria ur orat. Försonaren på oljoberget, af Frigel. Ouverturen speltes af elevorenestern och arian med sin breda anläggning och egendomliga koloratur Ålergafs al fru h lichaeli på det mest inspirerade och sjalfulla sätt, som utan tvifvel skulle gjort den åldrige kompositören stor glädje, om han fått bevittna det lyckliga ögonblicket. Eleven R. J. Hagermoister spelade mjukt och med stor fines e vackra salonstycken för violin af Beer och Ernst. kn se tett af Eggert utfördes äfven af elever. Slutliaen gafs Brendtlers. hjertat gripande, deklamatoriam Spartara tod. hrari den äeklamatoriska delen med mycken värma utfördes af hr Elmiund och kören och orkestern exeqverades af elever under hr Berens ledning. Akademiens pra hertigen af Östergäthland samt så många ah som salen kunde rymma, bevistade festen, vid hvilken man en hade nöjet att se en dotter af den åldrige Frigel. — Musikaliska Konstföreningen har denna gång mottagit till täflan icke mindre än 2 ballader för orkester, solo och kör, I violinqvartett, 2 qvartetter för strä menter, 1 messa för fyra soloröster, kör och orgel, 2 trior för piano, violin och cello, i fuga för piano, 1 häfte innehållande 6 sånger, 1 dramatiserad sång samt 1 salongskomposition för violin och piano. Alla dessa äro af svenska kompositörer. (D. B.) — M.II Helena och hr Nicolas hade vid sin andra f.reställning i humoristisk magi åter fullsatt salong; och man märkte bland de närvarande hertiginnorna af Östergötland och Dalarne samt en del af corps diplomatique och den högre societeten. Den utomordentliga skicklighet och elegans, hvarmed såval m:ll Helena som hennes fader utförde sina konster, framkallade det lifligaste bi fall; isynnerhet förvånades man öfver hr Nicolas förmåga att ur en lånad hatt i oändlighet servera glace åt publiken. På derom framstilld begaran skulle hr Nicolas gifva ännu en föreställning och då äfven visa sin skicklighet å biljard, ken, efter hvad man erfarit at dem, som haft tilltälle att se honom spela på Stora sällskapet, skall gå mycket långt in på det mirakulösas område. (A. B.) Landsorten. Upsala. Dodsfall. rliden Söndag afled i Upsala efter någon tids sjukdom prosten, m. m., en af de aderton i svenska akademien, teologio och filosofie doktorn Johan Börjesson. Den aflidne var född 1790, blef student 1508, vann 1814 högsta priset i Göteborgs vetenskapsoch