Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1866, sida 2

hveisziska förhållandena, skall jag derom 18l. ifra Eder del. at RIKSDAGEN. Ridd. och Adeln valde till ledamöter il örstärkt statsutskott: N:o 46 grefve Piper, . G. F., N:o 66 grefve Sparre, Erik, N:o 08 greke 3uuth, fullmäkt. frih. Cedertröm, C. E., N:o 20 frih. Bonde, C. J.y o 26 frih. Leijonhufvud, A. G., N:o 62 h. Mörner, fullmäkt. grefve Mörner, C. 1. D., N:o 140 frih. Lenhusen, F. O., N:o 331 frih. Adlercreutz, C. G., N:o 401 frih. Zraunerhjelm. F., N:o 25 hr Walkendorff, ullm. frih. Leijonhufvud, C. V., N:o 137 E fullm. hr Tersmeden, N. Swetoff Morath, fullm. grefve Piper, E., N:o 661 hr Klingstedt, fallm. h. exc. Jrefve Sparre, G. Å., N:o 1,035 Wästfelt, . Ph. N:o 1.582 hr Steuch, M., N:o 164 B. N:o 1.939 hr Silfverstolpe, D. L., N:o 1,956 hr Clementeoff, fullmäkt. grefve lDI; Cas., N:o 1.957 hr ljesträåle, fullm. hr Björnstjerna, O. N:o 2 156 hr Burenstam, fullm. grefve v. Rosen, R. A., N:o 2,330 hr af Kleen, J.; och ill suppleanter: hr v. Plomgren, A. E., grefve Liljencranta, G. F., grefve von Rosen, Å. L. G., hr v. Hofsten, C. A., frih. Bildt, D. (i. grefve Lagerberg, C. S. Å.ar Gyllenram, H. G., frih. Årmfelt. M., hr sj Trolle, C. Å. Alla fyra stånden hafva, berättar Da-s gens Nyheter, vägrat bifall till den kungpropositionen om förändringar i beringsimättningen. De hafva gjort det på olika sätt. Bondeståndet förkastade förslaget helt stället. Borgarståndet förklarade att det ick godkände förslaget, men beslöt I beg position till nästa ri! måns och bes Adel h presteståude sedan opintonsstormen blifvit så stark, knappt väntas, än mindre begäras. Ridderskapet och adeln fattade sitt beslut om uppskof med S5 röster mot 34. Dessa 34 voro för rent bifall till den kungliga propositionen. Endast kapten Br: akel, fish. Sten Leijonhufvud och generalmajor Klint hade yttrat sig för denna åsigt. Kapten C. Å. Mannerskanta och ett par andra talare hade yttrat sig obetingadt ogillande. ÄAlla andra voro för uppskof; flera, såsom frih. J. Liljenerantz, dock under önskan att det skulle uttalas att ståndet ej godkände det kungl. förslaget. Inom presteståndet öppnades debatten af kyrkoherden Lhelund. som å dragande kall och embet nar talade för bifall till utskottets klagande öfver att pressen, isynnerhet den mindre godartade deen deraf, sysselsatt sig så mycket mell frågan om lottningen, och hänvisade till nödvändigheten att om man vill ändamået, som är landets försvar, äfven vilja medlet. I egenskap af utskottsledamot uppträdde äfven doktor Petrelli med ett ängt och genomtråkigt anförande till försvar för utskottets mening, likasom domprosten Sonden och doktor Falck, hvilka på det högsta förordade K. M:ts förslag såsom i allo förträffligt. D:r Bundgren ådagalade på ett särdeles klart och redigt sätt förslagets många brister, och påpeka serskildt att deri måste finnas något grundfel, då K. M. och utskottet kunnat hysa rakt stridiga åsigter i fråga om beväringen. Tal. ansåg att förslaget, upphöjdt till lag, skall årligen väcka en oro i landet, både hos arbetsgifvare och arbetare, samt androg s ytterligare skäl för afslag, dels att f är af sådan vigt att nuvarande sti änder ej öra befatta sig dermed, dels det komakta motståndet hos bönderna, då bördan skulle komma att trycka dem här dast. — Till samma resultat kommo —— A— prostarne Fant och Palb!uwnd, d:r Tyselius och d:r Sandberg, hvilken sistnämnde framförde åtskilliga klagovisor öfver pressens verop och förespeglingar om blodslottning, samt den hämnd som skall drabba adel, prester och borgare om de våga emot böndernas beslut gilla betänkandet. — Hofl. Rosenius talade äfven för afför öfrigt framställdes af flera talare åtskilliga förslager, åsyftande att dels med, dels utan att uttala något bestämdt ogilande, skjuta undan frågan och lemna den åt nästa riksdag till afgörande. Bland dessa intog professor Rihhinys främsta platsen. Han föreslog nemligen att då grunderna ej äro tillväckligt ända, då man icke ansåg sig i en så vigtig sak böra i någon mån binda kommande ständer, och då grunderna ej kunna rätt pröfvas förrän förslaget blifvit framlagdt i ett sammanhang och med beri äknins öfver kostnaderna, derna borde bedja K. M:t för nästa riksdag framlägga frågan i n helhet. Detta förslag vann starka sympatier och understöddes af flera talare. Doktor Gumelius och prosten Tegner framkommo med ett lika lydande förslag, endast med den skillnad att det i likhet med borgarståndets beslut uttalade ett bestämdt ogillande af utskottets förslag. — v andra mindre vigtiga förslag anse oss kunna förbigå. -— Doktor Moberger afslutade debatten med litet muntrande, men som vanligt temligen bitande skä på utskottets bekostnad, och ä med professor Ribbing, hvars förslag efter flera voteringar mellan de olika yrkandena antogs med 31 röster mot 10, som afgåfvos för doktor Gumsli förslag. I borgarståndet stod så illa till, att endast 24 ledamöter röstade, i enlighet med bondeståndet, för rent afslag. 32 röster antogo det ofvan omförmälda beslutet. Många skulle varit mer benägna att fatta beslut alldeles i enlighet med adeln och presteståndet, hvarom hr Murn vä äckt för