Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 maj 1866, sida 3

Det skådespel, som Themse-tribunalets domsal denna afton framställde, var förskräckligt. Susan begärde med höga rop under förvirrade blickar och skakad af en oupphörlig darrning att man skulle låta henne dö. Hennes blick var isynnerhet plågsam. Hr Knox, polisdomaren, sade att man skulle taga hand om henne och egna henne alla möjliga omsorger på arbetshuset. — ,, Häng mig, herrel svarade hon, fästande på honom sin fåniga blick. I det ögonblick då man bortförde den arma varelsen upprepade hon ännu orden: , Häng mig! häng mig! Då man spatserar på den präktiga Regentstreet tror man icke att ett par steg derifrån dväljes en hel befolkning som är utsvulten, husvill och naken, och som icke eger någon annan utsigt än den af en natt tillbragt i arbetshuset eller Themsen till bädd. Föröfrigt finnes det engelsmän som föredraga Themsen framför arbetshuset.