penningen ensamt i regeringens händer. En sak, nära rör folket och landet i allmänhet, af båda statsmakterna afgöras. En punkt . ade dock tal., och det var framflyttande af beväringsåldern till 22 år, ett yrkande hvari flera andra talare äfven instämde. (Bifallsrop från bondeståndet.) Kaptenlöjtnant Witt bemåtte ett yttrande af en föregående talare om sannolikheten af att Karlskrona i framtiden skulle komma att bli obehöfligt r oss såsom marin-etablissement genom den försom sjövapnet under de sednaste åren undergått. K oherden Otterström talade med värma och för nödvändigheten af en allmännare folkbepning; men rättigheten för den bemedlade att köpa sig fri utan att sätta annan man i sit den kunde han icke gilla; och hvad ,.lottk gen angår fördömde han den helt och hället. Generalmajor af Klint förklarade fruktan för lottning grunda sig endast på en fördom. Detta påstående sökte han bevisa genom följande sofism: då hvar man erkänner sig skyldig att värna fäderneslandet, och alla vapenfora män icke kunna på en gång utkommenderas, så måste på något sätt bestämmas hvilka skola gå ut i första rummet, hvilka skola ställas i de främsta lederna. nu hvar man drager sin lott, hvarigenom det bestämmes i hvad mon han skall bidraga till fö svaret, så frågas om icke den största möjliga rättvisa är honom skedd? — Friköpningen ansåg talaren vara en nödvändighet, och han uppgaf intet annat skål för denna sin åsigt, an att det, honom veterligt ej finnes ni gtsforfattning i verlden, der friköpning gifven. Äfven vid skarpskytteväsendet uppehöll sig tal. en stund. Jag skattar visserligen de frivilliga skarpskytterörelserna högt, yttrade han, ,men jag skulle göra mig skyldig till en osanning, om jag sade att jag vågade någonting derpå bygga. Tal ansåg frivilligheten i ideelt afseende vacker, men att den icke får ifrågakomma, der det behöfs en ordnad makt. ..Bevare oss Gud ifrån att engång ej ha en arme att sätta i spetsen. Landsh. grefve E. Sparre anställde en jemförelse mellan vår indelta arme och den väpe vade truppmassa Italien har att förfoga öfver: 340,000 man emot 25,000! — Tal. ville att en allmännare folkbeväpning skulle åvägabringas och gillade det kungl. förslaget i dess hufvudgrunder. De anmärkningar han deremot hade att gör vore endast af underordnad betydelse. Hade man 70,000 man, som i värsta fall kunde ökas till 100,000 vågade hr grefven, i olikhet med generalmajor af Klint, för det öfriga lita på de frivilliga sk sty något skola de väl kunna uträtta i farans stund! s Sist talade Carl Anders Larsson från Östergötlands län. Han försvarade jordbruksintresset och erinrade om att när allmogen åtog sig bördan af indelningsverket, blef den lofvad befrielse från andra onera i och för krigsmakten. — Man bör se till, menade han, att man icke utarmar sig medan freden varar, så att, när krig en gång utbrister, man må ega tillgångar att fåda och kläda en dyr arm. Till sist förklarade han opinionen i denna fråga inom bondeståndet vara så ,.kompakt-, att icke en enda röst höjt eller skulle höja sig till försvar hvarken for det kungl. förslaget eller utskottetsJutlåtande. I Lördagens plena förrättades val af 21 ledamöter och 9 suppleanter i förstärkta statsutskottet. Af presteståndet utsågos till ledamöter: biskoparne Bring, Flensburg, Anjou, Beckman och Hultman, d:rne Lindgren, Nordlund, Petrelli, Ljungdahl, Almqvist, Ternström och Thyselius, dompr. Björling, prostarne Bergvall, Lingskog, Bergman, Lundholm och Schmidt, hofpredikanten Rosenius samt kyrkoh:ne Otterström och Ekelundh; till suppleanter: d:rne Falck, Lundherg och Fallenius, hofpr. Wahrenberg, prostarne Janzon, Westin och Meltn, kyrkoh. Heurlin samt prof. Agarah. Af borgares hrr y. ialkBlancbo 1 Carlson. Falkstrom. LandLundberg, Meijer, 7 f, Wistrand, Åkerblom och suppleanter: hrr Hollander, Wahlbom, Vougt. Wistelius, Petre, Engvall ninändet till ledamöter: Å. J. Sandstedt, J. L. Fahlander, P. Ericsson, J. Rundbeck, E. J. Rudberg, P. Engman, L. Norrby, B. S. E Ad. Sköldberg fr. Skaraborgs län; F. Fors! . Sv. Bergström, Jon. Jonasson, S. Nilsson, Pyström. C. A. Larsson, A. Gudmunsson, L. on, N. Olsson, C. Dahlgren och J. O. Almqvist; till suppleanter: C. J. Hendriksson. C. J. Kjellman, Jöns Andersson fr. Malmöhus län, M. Björkman, C. W. Eriksson och Jac. Myrberg. Val till Förstärkt Konstitutions-wutskott Mmer att förrättas Lördagen den 12 Maj. Presteståndet har gillat konstitutionsutskottets och ekonomiutskottets förslag till voteringspropositioner, det förstnämnda utskottets angående främmande trosbekännares rättighet att kunna utnämnas till flera befattningar och det sistnämndas om utvidgande af qvinnans medborgerliga rättigheter. Borgareståndet har godkänt statsutskottets utlåtande n:o 73 om upplåtelse mot afgäld till Göteborgs stad af Elfsborgs kungsladugård (presteständet har fattat samma beslut. Ridderskapet och adeln har bifallit upplåtelsen, men höjt afgälden till 16,000 rdr och bondeståndet äterremitterat utlåtandet). En inbjudning från bondeståndet att uppföra anslaget till folk skolelärarne på ordinarie stat nislogs (presteståndet har äfven afslagit samma inbjudning); äfvensom ridderskapet och adelns inbjudning afslogs om beviljande af anslag till en profession i geologi vid Lunds universitet. Bondeståndet har ogillat efter en långvarig diskussion sammansatta lagoch ekonomi-utskottets tillstyrkande af ändringar i bevärings-inrättningen. Borgareståndet har fortsatt behandlingen af Lagutskottets betänkande n:o 38, afstyrkande motioner om ändringar i konkurslagen. Ständet har gillat utskottets afstyrkanden af öfriga ändringsförslag utom i afseende på att domstol bör å ggas underrätta borgenär, när edgång yrkas å honom för styrkande af hans fordran; att ackord i konkurs ej må understiga 50 procent; och att gode män eller sysslomin e. det ackordet bel en full: