net vid undersokningen. Dagens post. TYSKLAND. i Berlinertelegram bekräfta, att Österrike i sin sednaste not till Preussen framhäft önskligheten af en uppgörelse i godo utaf slesvigholsteinska frågan samt förpligtat sig att åt Preussen betrygga alla de förmåner, som blifvit denna sistnämnda magt beviljade före och genom traktaten i Gastein. Noten antyder emellertid, att om Preussen icke räcker handen till en sådan uppgörelse, måste Österrike hänskjuta frågan till tyska förbundets atgörande. Dagens Kölnische Zeitung bringar åter en artikel, som uttalar sig med ytterlig skärpa mot Österrikes omotiverade rustningar i Venetien, rustningar som Kölnische Zeitung anser lika hotande för Preussen som för Italien. Samma tidning meddelar ordalydelsen af italienske krigsministern general Lamarmoras i Florens officiella tidning offentliggjorda rundskrifvelse till samtliga italienska gesandter, hvilken rundskrifvelse bestämdt förnekar, att Italien vidtagit någon åtgärd, som berättigar Österrike till dess hotande rustningar, men tillägger, att nu, sedan Österrike träffat militära anstalter af sådant slag, som omedelbart pläga föregå krigets öppnande, så är italienska regermgen nödgad att på krigsfot försätta sina stridskrafter till lands och vatten. — Underrättelsen om Österrikes nya rustningar inträffade, enligt Kölnische Zeitung, i Berlin, just då konung Wilhelm befann sig hos grefve Bismarck. ,Konungen, heter det vidare, ,,skall hafva blifvit mycket uppbragt, och detta med rätta, deröfver, att den fredliga vändning, som han sjelf, i samklang med sitt folks önskningar, hade åstadkommit, på slikt ätt korsats. Under så fatta omständigheter kan Preussen icke afväpna, och den enda frågan är, om det skall rusta starkarel. Från Böhmen inträffa underrättelser, att Österrike ifrigare än någonsin armerar sina gränsfästningar mot Preussen, ehuru det fortfar att tillbakadraga sina mot gränsen framskjutna bataljoner. Bref från Berlin bestyrka, att grefve Bismarck tillsändt Sachsen en hotande not, som uppmanar denna stat att inställa sina rustningar. Sachsiska regeringen har härpå redan afgifvit ett svar, hvars innehåll ännu var obekant. Ställningen i Tyskland öfverhufvud skildras från olika politiska sidor såsom mer krigsbådande än någonsin. ITALIEN. Från Florens skrifves: ,, Tidningarne meddela ett dekret, genom hvilket de permitterade soldaterna inkallas till tjenstgöring. Man väntar ett annat dekret, i hvilket skulle befallas krigshärens försättande på krigsfot. Den 26 April egde rum en ministerkonferens, vid hvilken Cialdini och Petitti voro närvarande. I händelse af krig kommer befälet öfver armben att öfvertagas af konungen sjelf och regentskapet att uppdragas åt prinsen af Carignan. Lamarmora skall, i så fall, blifva chef för generalstaben och Cialdini kommendera den 1:sta samt Durando den andra armåkåren. Prins Humbert skall då taga befäl öfver 1:sta divisionen i 1:sta armåkåren och prins Amadeus äfven 1:sta brigaden i nämnde division. Ryktet om Garibaldis afresa från Caprera synes alldeles vara gripet ur luften. Förhandlingarne angående öfvertagandet af en del utaf den påfliga skulden äro åter upptagna, men komma icke ur fläcken. Den romerska curian insisterar fortfarande på, att konungariket Italien skall utbetala äfven räntan på den ifrågavarande andelen af statsskulden för åren 1860 till och med. 1865, och Frankrike har hittills understödt detta anspråk. Det är likväl att hoppas, att kabinettet Lamarmoras energiska hållning i denna fråga skall bringa åtminstone franska regeringen till en annan åsigt af saken. FRANKRIKE. Walewski är den sjunde i ordningen af de hertigar, hvilka blifvit utnämnda till denna värdighet under det andra kejsardömet. De förut utnämnda äro: Malakow, Magenta, Morny, Persigny, Montmorency och Montmorat. De nyaste underrättelserna om öfverste Colombs ströftåg i Algier meddela, att ken PDen roadlica tvesla stndantant cada