1 timme till hufvudstaden i Kur-Iessen. TI dett furstedomes universitetsstad. Marburg, frågar di förg fves efter universitetsbyggnader: du vill na turligtvis höra en förelisning. Ingen vet hvar d äro. Slutligen soker du, och finner på en lite kammare, ibland sina böcker, en professor, hvil ken berättar, att ,inga universitetsby gnade finnas, utan att man hir och der hyr sig nå got ram för att lu.sa uti, eller läser i s n bo stad. Men den store suverinen, må du tro, ha bostäder i öfverflod: åtminstone tre slott: ett Kassel, fullkomligt stort nog att rymma båd honom och hela universitetet, och två ute vic Wilhelmshöhe. Månne det stora amerikanska fol kets förste tjenare har flere gyllene salar för sil hustru och sina barn, än exekutorn af Kur-Hessi ska folkets suveräna vilja har för sina? Huru de stora gigantiska slottet vid Wilhelmshöhe tillkom: mit vet hela verlden. Jonathan ville drifva u John Bull och blifva fri. Han var då, som nu, er kack. oforskräckt yngling, och kande, ehuru har knappt egde !,, af sin n. v. kraft, inga omöjlig. r. Huruvida hr Bull då var, liksom han, til af inre disharmoni och plutokratisk egennytta är i våra dagar, såsom statsman en pratande, plomatiserande, modlös och villrådig gubbe, må hifdeforskare afg ra. Nog af: han behöfde fråm. mande armar och klingor för att tvinga tillbak: under farmynderskapet den ,.otacksamme brodern Det var då (1776) som landsfadern i Hessen aller gnadigst tacktes for klingande sovereigns sälja til England hela legioner af sitt folk. De skickades till Amerika för att tukta Yankees. Med all detta mynt (58 millioner rdr) gjorde sig nu fur sten goda dagar, och bland annat byggde han de präktiga slottet, och anlade eller färbattrade parker och lustgångar, den stora vattenkonsten, ocl de granna kaskaderna vid Wilhelmshöhe. En af de sista orter man lemnar i Kur-Hessen är den lilla universitetsstaden Marburg; och en af de förste man kommer till uti storhertigd met Hessen armstadt, ar dess universitetsstad Giessen. De r blott 4 tyska mil imellan dessa höeskolor, 34 minuters väg med iltäg. Ehuru man visserligen önskar och anser nyttigt, att rätt många universiteter finnas, kan man dock ej annat än äfven önska, att de icke sättas på alltsor knapp stat och alltför hårda försakelseprof. Sådant hindrar utvecklingen af intelligenta krafter, och drifver bort många goda förmågor till andra värf, utom det. att det sornekar anskaffandet af nödigt material för vetenskapernas främjande. Hade det stackars hessiska folket någon talan, hvilket dock eger landet (ofven om suveränerna behaga tala om land, ,sitt folk), och dertill får bä 4 dorna, så skulle det val f.rena sig till ett samhälle, och åtminstone pensionera en af sina f.rste embetsmän, för att af l.neofyerskottet fylla hvad som brister vid de fattiga högskolorna, eller ock af begge göra ett anständigt universitet. — Af det tres dje hessiska herradömet, Hessen-Homburg, såg jag ingenting. Det ligger litet från vägen, på hoger hand, innan man kommer till Frankfurt. Men det ir val bekant i nutidens annaler. Landtgrefskapet är så litet, att innevånarne val icke förmått bara hofstatens börda: hvarfore landsherren (den siste af ätten har nu gått till fiderna), mot en dryg katt till sig, låtit inrätta en spelbank. Landsens barn sigas väl vara förbjudne att spela mer än hvarje nyårsdag; men frimlingar ha tillåtelse att ruinera sig bäst de vilja. Ofta skjuta sig dessa arma menniskor i förtviflan, efter att ha ruinerat sig. Den grssligt demoraliserande verkan spelbanker utofva, erkännes allmänt äfven i Tyskland; men detta hindrar icke, till och med en hertig af Nassau, att låta tvenne dylika spelhus i Wiesbaden och Ems, och en storhertig af Baden, att låta ett sådant ännu i dag fortsätta sin indrägtiga rörelse, e: