Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1866, sida 2

len menniskovänliga tanke, som utgör hennes rund, ännu kräfva en lång tid att utveckla sig och slå rot i det allmänna föreställningssättet. Hvarje för menskligheten fruktbärande id har ultid i sin begynnelse haft att strida med liknöjdret och fördomar. I allmänhet är man icke benägen att sträcka blicken utöfver det närvarande, om detta ger anledning till belåtenhet, och framiden får sålunda, enligt de flestas mening, sörja för sig sjelf. Det torde icke kunna nekas, att lenna, åsigt eger tillämplighet på den fråga, som nu utgör föremål för komiterades utredning. I samma mån upplysningen och menniskokärleken börjat uppfatta krigets ändamål ur andra synpunkter, än de som utgjorde en förgången tids uppfattningssätt derom, i samma mån vill man aflägsna tanken på denna utväg för uppgörandet af nationernas stridigheter, eller med andra ord, man vill icke gerna betrakta kriget såsom ett nödvängt ondt, hvars följder man under fredens dagar ör, såvidt möjligt, söka att mildra. Särdeles måste detta vara förhållandet i ett land, som under en lång följd af år fått ostördt njuta fredens välsignelser. Deraf följer äfven, att en förening, som har fill syfte att bereda frivillig vård af sårade och sjuke i krig, ännu icke kan påräkna något allmännare deltagande. För riktigheten af denna åsigt om sjelfva föreningens närvarande ståndpunkt har i landet torde åtminstone icke verkställande utskottet fordra några särskilda bevis; och är detta antagande riktigt, torde också de ifrågasatta filialafdelningarnes ställning eller förhållande till den centrala föreningen vara gifven. Komiterade föreställa sig nemligen, såsom redan. är antydt, att föreningens inom skilda delar af landet. spridda krafter böra efter yttersta förmåga sammanhållas, såvida föreningen sjelf skall kunna ega bestånd. Någon i egentlig mening sjelfständig eller af centralföreningen oberoende verksamhet bör derföre icke, åtminstone tillsvidare, tillkomma en filialafdelning; men en sådan afdelnings uppgift är äfven i denna inskränktare mening af stor vigt för föreningens allmänna syften. Genom uppkomsten af filinafdelningar skulle inom landets olika delar hos allmänheten väckas och underhållas deltagande för föreningen sak, och sålunda äfven föreningens rksamhet i det hela utsträckas. Fördelen af att verallt inom landet kunna påräkna en ordnad samverkan för de särskilda ändamål, föreningens verksamhet afser, kan icke vara något tvifvel unlerkastad. Önskligt vore derföre, om inom de särskilda delarne af riket föreningens medlemmar mmanslöte sig till filialafdelningar, hvilkas utsträckning med afseende på området lämpligast och ytterst torde böra begränsas af länsindelninsen, derinom sådana afdelningar skulle kunna blifva huru många som helst efter omständigheterna. Dessa afdelningar skulle dock, såsom i det föresående är angifvet, betraktas såsom underafdelninsar af den här i hufvudstaden befintliga förening, vilken i hänseende till dem kunde anses såsom entralförening. Inom hvarje afdelning borde vidare, efter de grunder, afdelningen kunde finna ämpliga, tillsättas en komitå, hvilken vore att mse såsom afdelningens verkställande organ och ill densamma skulle stå i enahanda förhållande, om verkställande utskottet till centralföreningen. Filialafdelningarnes uppgift blefve då att verka i len riktning, som är bestämd för centralföreninzen, men tillika enligt de grunder eller de särskilda föreskrifter, denna sednare kunde för dem ustaka. Omfattningen af deras verksamhet torle derföre på nu anförda skäl kunna bestämmas sålunda: att hvar inom sin ort söka väcka och undernålla deltagande hos allmänheten för föreningens syftemål; att i sin ordning och efter som förhållandena ranleda, befordra bildandet af smärre underaflelningar, uti hvilka för föreningens sak nitälkande fruntimmer borde inbjudas att deltaga, eler ock, såvida omständigheterna sådant medgifva, ka för berörda ändamål tillvägabringa särskilda öreningar af fruntimmer; att hos centralföreningen göra framställning öm ler afgifva förslag till de åtgärder, som kunna inses befordra föreningens syftemål; att hvar inom sitt område insamla medlemmarles ärsafgifter till föreningen, mottaga inflytande illfälliga bidrag, och före Januari månads utgång ill centralföreningens verkställande utskott insända le under nästföregående året influtna medel, jemte edovisning deröfver och förteckning på filialaflelningens ledamöter; samt i öfrigt att tillhandagå med de upplysningar och till verklighet befordra de åtgärder, centralföreningen ller hennes verkställande utskott inom omfånget i sin verksamhet finna erforderliga. Dessa äro de hufvudgrunder, efter hvilka, enigt komiterades förmenande, silialafdelningarnes erksamhet bör ordnas och sammanhållas; och vid ramläggandet af detta förslag torde komiterade appt behöfva erinra derom, att då här i landet tigheten att ingå allmänna föreningar icke är mderkastad andra inskränkningar, än dem, som f lag betingas, kan förening, med enahanda syfemål som den nu ifrågavarande för sig antagit. ;ppstå, utan något beroende af denna sednare och ålunda med full fribet att sjelfständigt ordna sin erksamhet.