Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1866, sida 2

I AASE Bref. (Från Hand.-Tidn:ns utgifvare.) Jönköping d. 20 April 1866. Jönköpings tändstickor hafva fört kring en god del af verlden namnet af den vackra staden vid Vetterns sydligaste strand. Visserligen har man ej öfverallt vid detta namn — tryckt på många millioner små lådor — bundit begreppet af en stad, utan har mångenstädes, såsom jag en gång erfor i en bod i London, ansett Jönköping beteckna en stor fabrikant, men namnet är dock kändt och välkändt. En sanning är ock att Jönköping utgör en fabrikant och vinner ett anseende på detta område, som kan komma sjelfva Göta hofrätt att träda i bakgrunden — må rättvisans aktade skipare förlåta mig denna djerfva tanke! Och särdeles anmärkningsvärdt är dervidlag att det är nya fabriksgrenar, som här uppstått och nedslagit sina fasta bopålar. Här började hr Janne Lundström göra tändstickor, men sedermera har han grundlagt en annan fabrikation, som är ej mindre storartad, nemligen att göra papper af halm. Här unnade han dock ej längre Jönköping att få vara med i firman, utan kallade sin. tillverkning efter Mumlksjön. Äfven den tillverkningen har vunnit ett namn, och snart finnes väl knappt ett hus i Sverge, som ej vill skydda sina väggar och golf — att ej tala om taken — med detta förträffliga förhydningspapper i långa banork. Men saken har dock äfven sin motsida. Så yttrade helt nyligen en förståndig man från Vestergötland sina bekymmer deröfver att dessa pappersbruken förstöra halmen i landet, så att kreaturen bli utan. Jag hann ej höra om det var hans afsigt att förorda något förbud mot detta intrång i vår ladugårdsskötsel; men att jag underskattat halmätgången finner jag nu, då jag erfarit att Munksjö allena konsumerar omkring 7000 ske. halm om året. Det är, såsom man finner, en ganska storartad affär. Hr Majeran började göra madrass-stoppning af tallbarr och hade redan fått en god afsättning för dessa helsosamma madrasser, då döden bortryckte den verksamme mannen. Nu lärer dock hans tillverkning komma att återupptagas, till hugnad för rheumatici och giktpatienter, som haft gagn af dessa bäddar. Spikhammarens uppfinnare, hr Gustafsson, lefver ock i Jönköping och rufvar öfver nya upptäckter på mekanikens område. Till hans djerfva funderingar hör ett landsvägslokomotiv på fyra fötter, i enlighet med hästens gång. Tanken är syperb, men utförandet lärer väl blifva qvistigt nog. Härigenom har emellertid hr Gustafsson blifvit ledd till en intressant uppfinning, som sannolikt blir praktisk och då kommer att ega stor ekonomisk betydelse, nemligen af en ång-generator, reducerad till mycket små dimensioner. Man talar om en ångpanna af en hattkulles storlek, alstrande en ångkraft af en half hästkraft eller derutöfver. Ett från Jönköping länge med aktning omtaladt namn är C. G. Sahlström. De at honom för flera år sedan i Sverge införda gjuthusen hafva i sednare tider mindre omtalats, men äro dock förtjenta af den största uppmärksamhet. Här finnas många sådana hus uppförda, hvilka stått profvet förträffligt. Det bör ligga hvarje kommun om hjertat att tillegna sig detta billiga byggnadssätt, särdeles der man har behof at billiga bostäder för de obemedlade klasserna, och hvar har man ej det? På de landsbygder, der man har sand och kalk i sin närhet, är det en stor misshushållning att ej uppföra gjuthus i st. för timmerhus. Också lärer detta byggnadssätt vara numera i Tyskland så allmänt, att det användes till och med vid uppförande af stora banhallar. Allt hvad man befarat i fråga om fuktighet, m. m. är blott tomma farhågor, grundade på okunnighet. I verkligheten komma husen att utgöra kompakta sandstenhus, likaså torra och fasta som denna stenart. Hr Sahlströms yrke är dock ej byggnadskonsten, utan färgeri, och han drifver på detta område en ganska storartad rörelse, dervid han ej blott tillegnat sig utlandets framsteg inom detta teknologiska yrke, utan ock gjort flera nya förbättringar af egen uppfinning. Här förenas nemligen ett godt och uppfinningsrikt hufvud med företagsamhet och en varm medborgerlig håg. Sednast har hr Sahlström börjat en tillverkning, som lofvar att blifva af ovärderligt gagn, nemligen att göra kläden vattentäta. De prof, som i detta fall blifvit verkställda, hafva konstaterat förfarandets ändamålsenlighet. Så behöfva sjömän, lokomotivförare, skarpskyttar, soldater, m. fl. numera blott skicka sina klälestyger till hr Sahlström i Jönköping, för itt få dem gjorda vattentäta, och detta till tt mycket billigt pris (såsom jag tror, ej jfverstigande 25 öre pr aln). I hr Sahlströms stora fabrik underkastas allmogens hemmasäfda tyger, såsom schalar, vadmal, m. m., len beredning och appretyr, som förbättra leras både utseende och qvalitet. Dethar arit af stort intresse att se den högst beydliga qvantitet, hvartill denna hemslöjd tigit, likasom det vackra utseendet hos nånga af dessa tyger. Efter hvad man herättat mig, är det hr Sahlström, som inort en stor del af dessa mönster. t. ev