Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 april 1866, sida 2

tånd, i verkligt värde vida öfverträffande le fynd af ädla metaller, om hvilka hvarje Dost från den nya verlden lemnar så fänglande skildringar. Trots de sagor, som nyligen för tusende gången åter spridt sig pland en lättrogen allmänhet, har vetenskapen visserligen redan längesedan visat orimligheten i alkemistens sträfvan att ur mindre ädla ämnen framställa guld, men alkemistens löften äro dock längesedan infriade genom de välgerningar, som nutidens, i vetenskapsmännens arbetsrum skapade industri och åkerbruk spridt till alla delar af jordklotet. Sålunda har man redan under några års tid ur stenkol framställt bränvin eller alkohol, fullkomligt likt det, som framställes vid våra brännerier. Man har visserligen ännu ej lyckats i de försök, som blifvit fabriksmässigt gjorda, att erhålla detta stenkolsbränvin till ett billigare pris, än den vanliga alkoholens, men man kan dock emotse, att de obetydliga tekniska svårigheter, som ännu äro hinderliga för denna industrigrens utveckling, inom kort skola öfvervinnas och att denna i så oerhörd skala förbrukade artikel framdeles åtminstone ej skall framställas på bekostnad af vårt vigtigaste näringsämne. Allt Californiens guld kan knappast uppväga de välgerningar, som ensamt denna upptäckt kommer att föra med sig. Det är dock blott första steget på den nya bana, som den organiska kemien under de sednaste åren beträdt, hvars mål är att med de i outtömliga massor tillgängliga enkla ämnena kol, väte, syre och qväfve sammansätta en mängd ämnen, som äro nödvändiga för lifvets uppehälle och hvilka nu endast kunna alstras genom lifsprocessen hos djur och vexter. Afven i rent theoretisk riktning hafva under det sednaste året åtskilliga ganska interessanta uppslag inom vetenskapen blifvit vunna. Sålunda har man i ett löst gneisblock ifrån Italien funnit ett tydligt vextaftryck. Detta är ett ytterligare bevis emot gneisens af många geologer ännu hyllade eruptiva ursprung. Då man med våra skarpaste teleskoper betraktar den oss närmast belägna himlakroppen månen, så visar sig dess yta såsom ytterst ojemn, full med höga, efter verldens första tänkare benämnda, berg och djupa afgrunder, hvilkas kretslika form förledt oss att antaga, det månens yta närmast var att förlikna med en ofantlig vulkan, med djupa kratrar och väldiga lavaströmmar. Då man noggrannt jemför de förträffliga stereoskopiska fotografier, som nyligen erhållits af månens yta, med dylika fotografier af Alpernas glacierer, har man dock blifvit förvånad öfver den slående likhet, som Alpernas isfält och månens s. k. lavaströmmar ega med hvarandra, och efter sorgfällig granskning har man kommit till den slutsatsen, att månens yta i likhet med polarländernas på jordklotet är helt och hållet ishöljd. Ett vigtigt bidrag till guldets geologi har blifvit lemnadt af D. Forbes, som under långvariga resor i Södra Amerika varit i tillfälle att noggrannt studera ursprunget af dervarande guldförande sandlager. Forbes antar, att guldhaltiga bergarter endast under tvenne olika tidsperioder frambrutit till jordytan, nemligen första gången tillsammans med de äfven hos oss ymnigt förekommande granitartade bergarter, genom hvilka våra äldsta försteningsförande aflagringar blifvit rubbade i sitt horizontela läge, och andra gången under en vida yngre tidsperiod tillsammans med åtskilliga trapparter. Samma vetenskapsman visar att den gröna färg, som ett tunnt guldblad meddelar det genomgående ljuset, utgör en blandning af guldets kända, i återkastadt ljus gula, färg med dess egentliga färg i genomgående ljus, hvilken är vackert azurå. Äfven i Sverge hafva under det sednaste året åtskilliga vigtiga upptäckter och undersökningar inom mineralogien och kemien blifvit offentliggjorda, bland hvilka jag här vill nämna en omfattande och mästerligt utförd undersökning af professor Blomstrand öfver de metallsyror, som tillhöra tantalgruppen, en af docenten Cleve till akademien inlemnad afhandling om ammoniakaliska kromföreningar och några mineralogiska uppsatser af bergskonduktör Igelström, i hvilka flera märkvärdiga nya mineralier från Wermland beskrifvas. RIKSDAGEN.