Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 april 1866, sida 1

RIKSDAGELN. Alla riksstånden fortsatte Lördagsaftonen öfverläggningen om anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel, men endast presteståndet hann genomgå alla punkterna af statsutskottets utlåtande n:o 60, angående nämnda hufvudtitel. Ridd. och adeln genomgick af utlåtandet 59 punkter och gillade dervid utskottets förslag, men i afseende på de för Alnarps landtbruksinstituttillstyrkta 50,000 rdr, med uttryck af ogillande af direktionens förfarande. Presteståndet biföll i allmänhet utskottets hemställanden, dock nedsattes det tillstyrkta extra anslaget för Sverges deltagande i 1867 års verldsutställning i Paris från 120,000 till 100,000 rdr, och i afseende på de tillstyrkta förhöjningarne å ordinarie staten för landtbruksinstituten vid Alnarp och Ultuna gjordes den förändring, att det förra erhöll 8,500 (i stället för 10,100 rdr) och det sednare 6,000 (i stället för 4,000 r Till tomtregleringen i Carlstad beviljades 100,000 rdr (utskottet hade tillstyrkt 50,000 rdr såsom anslag och 50,000 rdr såsom lån). Borgareståndet beslöt att bevillningsutskottets betänkande om tullbevillningen skulle sättas främst på föredragningslistan den 21 i denna månad. Alnarps skuld. Direktionen öfver Alnarps landtbruksinstitut i Skåne har satt denna inrättning i en skuld af 50,000 rdr. Regeringen har begärt att ständerna skola anvisa medel att betala den. Statsutskottet har tillstyrkt bifall härtill, dock med klander af direktionens förfarande. I borgarståndet angreps statsutskottets utlåtande först af hr L. Hierta, hvilken reserverat sig mot detsamma. Han sade att då, i händels en enskild person företoge sig att trotsa gällande lag eller ingångna förpligtelser, denne väl ej kunde undgå laga näyst. någon anledning ingalunda vore för handen att visa undfallenhet och öfverseende med allmänna verks och inrättningars lagstridiga vård eller att, Å sätt utskottet gjort, ådagalägga så ytterlig svaget och vanmakt vid nu ifrågavarande egenmäktiga tilltag. Det vore en vanlig jargon att påstå att man må, på hvad sätt man behagar, öfverskrida rikets ständers beslut i fråga om penningeunderstöd, så vore det ej så farligt ty represenlationen nödgades väl ändå till sist betala kalaset; och vunne denna åsigt insteg så vore en högst vådlig väg beträdd och de farligaste angrepp på statens medel att befara. Det vore just en dylik princip, tal, städse sökt och fortfarande skulle söka att bekämpa. Ovisst kunde det visserligen vara, hvilken, i händelse anslaget afsloges, till sist finge vidkännas betalningsskyldighet; men styrelsen borde genom besparingar och en klokare hushållning blifva i tillfälle att framdeles genom institutets medel betala sin skuld, Våra landtbruksinstitut, hvilkas ändamål är att representera den vetenskapliga bildningen i allt som till jordbruket hörer samt att dana skickliga landtbrukare, syntes talaren gifva allt annat än ofterföljansvärda föredömen åtminstone i hushållning, alldenstund de, oaktadt de tillräckliga arbetskrafter och öfriga resurser, som stode dem framför enskilda jordbrukare till buds, ej på egen hand kunde bära sig, utan år från år kräfde allt större bidrag af statsmedel. Herr Witt m. fl. talare förenade sig med herr Hierta. Hrr Odmansson, Bager och Rooth urskuldade direktionen. Hr Carln ville låta nåd gå för rätt. Hr Lindström ville låta dir. slippa med en varning, Hr Ljungberg talade ännu strängare mot den och hr Wistrand ännu hårdare, Vid votering om bifall eller afslag till utskottets hemställan utföllo rösterna lika. Den förseglade sedeln måste öppnas, och som den innehöll ett nej, så blef anslaget afslaget. . Diskussionen hos bondeståndet fortgick till kl. 9 på aftonen, då ståndet började tröttna vid de beständigt återupprepade skälen och motskälen. Ropen på proposition blefvo allt högljuddare och lyckades slutligen vinna gehör. I sista stunden räddades direktionen från risken att helt simpelt blifva afskedad genom talmannens förklaring att han på detta yrkande ej kunde framställa proposition, då denna fråga icke varit föremål för utskottets behandling. I voteringen, som derefter anställdes, blef utskottets hemställan afslagen med 57 röster mot 35, hvadan alltså ståndet beslutit att icke betala den skuld, hvari institutet råkat.