Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 april 1866, sida 3

som leder hvarje arbetsfack. Fängelset deremot består inredda lokaler till dessa arbeten, hvaraf flera redan äro i verksamhet. Bolaget betalar fångstyrelsen 30—10 öre i dagspenning för hvarje fånge samt 10 öre som flitpenning åt fången sjelf. Malmö Handelstidn. tillägger vid berättelsen härom: Detta företag, som måste kunna drifvas med betydlig vinst, hafva Malmöboarne sålunda låtit gå sig ur händerna och knipas af utländningen, hvilket naturligtvis är en stor försummelse. Danskarne låta t. ex. förse Köpenhamn och andra danska städer med tuktad gatsten, huggen härstädes, under det att våra egna gator äro stenlagda på ett otrefligt sätt, stundom med skarpkantiga flintstenar, till skodonens och fötternas förderfyande. På Malmö slott finnas omkring 600 straffoch arbetsfängar. De öfriga 200 användas dels som handtverkare (skräddare, skomakare, snickare m. m.) och dels till bearbetning af ull och väfnad samt klädessöm, alldenstund man här tillverkar alla filtar, kläder och dylikt som behöfves till fångvården i hela riket. HUrita möss. Såsom någonting sällsynt må omnämnas att en person i Malmö har en familj snöhvita möss, uppammade och förvarade i bur efter ett par, som fångades derstädes vid jultiden och som redan lagt två kullar ungar. En dylik hvit afart af Mus Musculus förekommer ytterst sällan, liksom albinosvarieteter i allmänhet. Bolag. Malmö Handelstidning tror sig veta, att ett bolag af solida affärsmän i Stockholm och Göteborg bildat sig för att med utvidgad styrka bearbeta de skånska stenkolsgrufvorna. Tidningen, som tror att detta skulle löna sig, yttrar på tal härom bland annat: I sammanhang härmed skulle vi vilja föreslå att man vid Wallåkra, der kolen anses vara minst användbara till brännmaterial, anlägger en fabrik för beredande af alla de biprodukter, som vinnas genom destillering af stenkol och bituminös skiffer, såsom fotogen (stenolja), benzin, anilin, paraffin och annat mera, som nu blifvit nödvändighetsartiklar och som förskrifvas utifrån, hvilket är en stor skam för ett land med så rika tillgångar som Sverge. Ty större delen af dessa ämnen erhållas äfven af torf och tjära, samt vid kolbränning. Hos oss brännas trädkol i stora högar ute på marken, hvarvid den nyttiga röken går förlorad. I stället borde de brännas i tillslutna ugnar och röken ledas genom rör samt sotet tillvaratatagas. På lika sätt bortspilles allt sot i våra skorstenar och kakelugnsrör, i stället för att användas till nytta. Vi tro till och med att det skulle löna sig att till anförda ändamål använda flera af våra aflägsna skånska torfmåssar, som nu äro utan värde, t. ex. vid Kongaö och Gillastig i Konga socken, Blinkarp i Röstånga socken m. fl. Det vore ju en ofantligt stor vinst om torfjorden i dessa måssar kunde förvandlas i fotogn eller paraffinljus, hvilka otvifvelaktigt äro vida bättre än stearinljus. Företagsamhet skulle i detta hänseende ej saknas, men felet är att icke våra kemister och vetenskapsmän medelst goda tidningsartiklar eller populärt författade afhandlingar vända publikens uppmärksamhet härpå samt lemna en tydlig beskrifning på det enklaste och mest praktiska beredningssättet. — Örnsköldsvik. Förfalskning af blyhvitt. Apotekaren A. N. Borgström i Örnsköldsvik berättar följande: , Numera i handeln förekommande blyhvitt är oftare än någonsin utsatt för förfalskningar, hvarföre herrar köpmän borde före försäljningen af nämnde vara öfverlemna den till sakkunnig person för undersökning. Af till mig inlemnade 8 poster befunnos endast 3:ne vara af brukbar beskaffenhet; i 2:ne fanns ej ett spår bly, utan endast fint malen tungspath (svafvelsyrad baryt) blandad med kolsyrad kalk (krita); i en ungefär 25 proc, blyhvitt; i en annan 50 proc. och slutligen en innehållande en obetydlig qvantitet krita. Kkristianstad. Religiös ofördragsamhet. Kristianstadsbladet berättar: Södra Rörums sångförening, bildad af direktör Hallberg från Landskrona, lärer nyligen, genom den allmänt aktade kyrkoherden Danielson, till direktionen för det s 8s. k. missionshuset i IIessleholm framställt begäran om att i nämnde missionshus få uppföra en andlig konsert; men denna begåran afslogs på den grund, att sångföreningen möjligen skulle komma att vid tillfället sjunga äfven verldsliga sånger. — Ett sådant beslut, ehuru icke oväntadt från det hållet, röjer en så skef och ensidig uppfattning af det verldsligas förhållande till det andliga och tillika en så bornerad ofördragsamhet, att vi icke kunnat undgå att omnämna denna tilldragelse, såsom ett nytt och slående vittnesbörd om huru det moderna piestisteriet, stelnadt som det är i formalism och död bokstafstro, fortfarande envisas i sin fåfänga kamp emot den upplystare tidsandan. Hvad partiet vinner genom så beskaffadt småaktigt uppförande, icke är det sympatier hos den tänkande delen af allmänheten, som icke utan ovilja kan iakttaga dylika yttringar af okunnighet och fanatism. — Upsala. Hastigt dödsfall. Kammarherren Anders Rolf Oxehufvud på Lundby i Fillinge socken nära Enköping ankom förliden Thorsdag omkring kl. 5 e. m. fullkomligt sund och frisk till Upsala, men hade föga öfver en timme varit i staden, då han vid gåendet öfver Vedtorget straxt utanför Gillet hastigt öfverfölls af en smärta, som —— — lade honom till marken. Ankommande personer togo honom genast upp och buru honom till Akai demiska sjukhuset, der han afled, innan ännu läkare hunnit komma in till honom. Dödsorsaken, som först genom obduktion kan utrönas, är icke känd, då detta skrifves. Den aflidne var född 1812 och gift med grefvinnan Mathilda Sparre af Söfdeborg, som jemte tvenne barn öfverlefver honom. Eldsråda utbröt sistl. Thorsdags afton i ett rum, beläget 2 trappor upp i den nya kemiska byggnaden. Rummet tillhör den boställsvåning, som vid husets byggande afsågs för professorn i mineralogi och geologi, men som den nuvarande innehafvaren af denna tjenst afstått till förmån för sin institutions samlingar, för hvilka de för dem egentligen bestämda rummen i samma byggnad befunnits alldeles otillräckliga. I det ifrågavarande rummet befunno sig följaktligen mineralskåp ej mindre än 12 till antalet. Lyckligtvis innehöllo dessa just det minst värdefulla af Upsala universitets stora och dyrbara mineraliesamlingar, nemligen äldre dupletter. Elden släcktes lyckligtvis 3 timmar efter att man varseblifvit densamma. — Westerås. En hägring, som visat sig i Westeråstrakten, beskrifves af ,,Aros,, på följande sätt: ,,Lördagen den 7 April mellan kl. 6 och 7 på aftonen syntes från Fullerö öfver sjön åt Westerås en utmärkt vacker hägring, — någontin ovanligt på dessa trakter och vid denna årstid, Först syntes landet vester om staden dubbelt, så att man såg två land, det ena öfver det andra, och på mycket nära håll, då deremot landet öster om staden syntes blott som en liten blå strimma i fjerran, och af hamnen kunde icke det ringaste upptäckas. Småningom började äfven sjelfva staden ombyta gestalt, så att de förut osynliga husen vid hamnen syntes som jättestora byggnader. Holmen Kattskär syntes på ett ganska ringa afstånd och till utseendet lik en hög klippa med fullkomligt lodräta sidor samt en alldeles plan yta ofvanpå. Under de omkring 15 minuter, som fenomenet varade, undergick allt oupphörligt de m est sällsamma fånrkn drama bb