Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 april 1866, sida 1

UTRIKES. ITALIEN. Under sista tiden hafva flera uppgifter varit synliga angående den italionska mårinens effektiva styrka. De för parlamentet förelagda uppgifterna innehålla häröfver följande: Denna krigsflotta har af pansarfartyg: sex fregatter af första klassen, af hvilka tre äro under byggnad; sju fregatter af andra klassen, två korvetter af första klassen, två kanonbåtar af första klassen, fyra af andra klassen och två simmande batterier, tillsammans 24 fartyg med 8,248 hästars kraft, 448 kanoner och 3,738 mans besättning. Af skrusåagare finnas: åtta fregatter af första klassen och en af andra, tre korvetter af första och tre af andra klassen, af hvilka tvenne äro under byggnad; slutligen fem kanonbåtar af andra klassen, tillsammans 20 skepp med 6,780 hästkrafter, 544 kanoner och 7,155 mans besättning. Af bjulångare finnas: tre korvetter af första, sju af andra och fyra af tredje klassen (af trä), dessutom tvenne avisoångare af första och nio af andra klassen, af hvilka två äro af jern; tillsammans 25 skepp med 6,050 hästkrafter, 118 kanoner och 3,381 man. Af segelfartyg fiunas: fyra fartyg med 42 kanoner och 632 man. Tolf transportskrafångare fianas med 2,550 hästkrafter, 24 kanoner och 1,092 man; desslikes 11 transport-hjulångfartyg med 1,848 hästkrafter, 12 kanoner och 634 man. Segeltransportskepp: tre med 7 kanoner och 1,140 man. Dessutom tro skolskepp. Italienska marinen har således 71 fartyg med 25,820 hästkrafter, 1,197 kanoner och 20,627 man. Transporiflotiljen består af 24 skepp med 4,390 hästkrafter och 3,220 man. I närvarande ögonblick torda dessa uppgifter hafva ett visst värde. År 1857 skänkte påfven en madonnabild till en kyrka i Bologna, och var denna bild prydd med en krona, fullsatt med javeler af bögt värde. Denna krona har nyligen blifvit bortstulen. Kejsarens af Ryssland och påfvens vapensköldar hafva borttagits från fagaden af palatset Feoli i Rom, hvarigenom således den ryska ambassadens vid romerska hosvet sista yttre insignier icke mera synas till. FRANKRIKE. Valstriden i Strassburg antager allt större och större proportioner. För att göra detta rätt i ögonen fallande, bar ,, Opinion nationale haft en artikel, undertecknad af Labbe, i bvilken framhålles, att vid valet i Strassburg den 15 dennes hvart och ett af de tvenno hufvudpartierna i Frankriko skall pröfva sin styrka. Det gifver sig nu hvilket parti, som är starkast: det som önskar framåtskridandet eller det som önskar status quo. 1852 års författning bekänner 1789 ärs grundsatser. Om äfven det under en viss opok kunde anses nödvändigt att undanhålla