Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1866, sida 3

Article Image
Jbefordras sjövägen Göteborg-Hull, uppbåörde sistnämnda, billigare frankooch porto afgifterne. Deremot har, oaktadt en redan i Soptom ber månad nästl. år gjord framställning Storbritanniske General Post Office hittills ick förklarat sig vilja ingå på en i förhållande härtill lämpad reduktion af den engelsk: postverket tillkommande portoandel. Ungefär samtidigt med fastställandet a sistomförmälde, förändrade taxeringsgrunder hade emellertid genom en emellan Danmark och Storbritannien afslutad ny postkonventior och med tillämpning af nästl. års Svensk-Danska postlördrag, afgiften för bref emellan Sverge och England, som befordras öfver Danmark, blifvit ytterligaro nedsatt till 45 öre (6 pence) för frankerade och 60 öre (8 pence) för ofrankerade försändelser. Det behöfver icke anmärkas att, så länge den Göteborg-Engelska ångbåtsfarten af svenska postverket underhålles, det måste ligga i samma postverks intresse, att så stor del af korrespondensen som möjligt drages till denna linie; likasom det är tydligt att, om detta mål skall något så när fullständigt ernås, nödigt är att befordringsafgifterno å denna väg icke blifva drygaro än å någon annan linie. Men icke mindre tydligt är det, att en så betydlig nedsättning i befordrings-afgiftens totalbelopp, som härvid erfordras, icke kan vidtagas utan att äfven England medgifver att dess portoandel i ungefärligen motsvarande mon minskas. Det lärer väl också knappt någon vilja på allvar påyrka, att svenska postverket, som för sjöpostförbindelsens underhållande årligen utbetalar 1,000 Sterl., skulle för srankerade bref åtoöjas med en portoandel af 2 pence, medan England, som icke har att vidkännas någon sjöbefordringsutgift, uppbure dubbelt så stor portoandel. Billigheten af en reduktion i den engelska portoandelen är så ögonskenlig, att man väl må ega anledning hoppas, att nödig öfverenskommelse derom kan varda träffad. Till dess sådant sker, kan och bör emellertid, enligt vår åsigt, någon portonedsättning, som komme att drabba ensamt den svenska andelen, icke ifrågakomma, så önskligt än är att snart befordringsafgiften å den ifrågavarande linien må kunna nedsättas till hvad den utgör vid brefvens försändande öfver Danmark. Att bref, som från England till Göteborg ankomma ofullständigt frankerade, påföras sullt porto, har sin grund deruti att hittills icke kunnat med England, såsom nyligen med Danmark och Preussen, träffas någon öfverenskommelse derom att värdet af dylika frimärken skall frånräknas portobeloppet. Den förut i allmänhet strängt vidhållna grundsatsen, att bref borde alldeles icke frankeras eller också vid inlemnandet betslas ända fram till bestämmelseorten, har, efter införandet af olika frankooch portobelopp, blifvit i de flesta sednare tiders postfördrag i någon mån frånträdd; hvarför anledning är antaga att några oöfvervinnerliga svårigheter icke skola möta för en slutlig öfverenskommelse äfven härom emellan svenska och engelska postverken. Hvad beträffar yrkandet derpå att dylika frimärken, hvilka dock icke utan serskild omgång kunna komma att adressaten tillgodoberäknas, också icke borde före afsändandet makuleras, ligger deruti visserligen mycken billighet, men vi betvifla högligen att pit stadgande härom skulle befinnas serdeles praktiskt vid postanstalter, hvilka bafva att dagligen handlägga tusental bref, och derför icke gerna kunna vid afsändningen egna serskild uppmärksamhet åt alla, till olika delar af verlden adresserade, med frimärken till olika belopp försedda bref. Utgången af de ramställningar, som hittills blifvit i denna väg gjorda hos storbritanniska general-postsffice, synes ådagalägga att denna äsigt deas äfven af det engelska postverket. Hvad slutligen vidkommer den af Handelsidningen anmärkta omständigheten att sistl. ir bref, som till Hull anländt en timma efer det postångfartyget derifrån afgått, blifrit 8 dagar der qvarliggande i st. f. att ål innan väg expedieras till Sverge, lärer väll. n sådan händelse vara att hänföra till de, ifven inom de bäst organiserade postverk ågon gång förekommande, oregelbundenheer, som aldrig kunna helt och hållet undikas. Ea allmän regel inom nästan hvarje vostförvaltning är det att, der ej annan spelitionsväg blifvit af afsändare föreskrifven, ref böra å den väg försändas, på hvilken le, — om möjligt utan förhöjning i beforIringsafgiften — kunna snarast hinna betämmelseorten. För åstadkommande af en så förmånlig, nabb och säker postutvexling med Storbriannien som möjligt, är utan tvifvel postens örsändande öfver kontinenten i sluten brefäck det verksammaste medlet. Härom är fven för flere månader sedan framställning Jord till storbritanniska general-post-office. Jen betydliga nedsättning i befordringsafgist ör dylik brefsäck, som blifvit medgifven i ednaste postfördrag med både Danmarkoch

10 april 1866, sida 3

Thumbnail