stat, som öppnar kriget. Endast Hannove och Kurhessen hafva afhå!lit sig från att åbe ropa förbundsförfattningen, samt inskrank sig till att uttala den öfvertygelse, utt et krig mellan Österrike och Preussen är ,,e! omdjlighet. ITALIEN. Begeringen vidtager alla förberedelser fö att hvarje ögonblick vara rustad rot de: väntade fienden — koleran. Från d. 1 d: hafva en del läk re och apotekare natt-tjenst göring, för att skyndsammast kunna vara de sjuka till bjelp. Likeså äro anstalter vid tagne för de sjukes afspärrande. Från Rom skrifvcs: De nyanvärfda ut ländningarne hafva haft många obehag unde det presterna visade dem omkring härstäde: för att bese all herrligheten i den eviga sta den. Den romerska pöbeln, först och främs gatpojkarne, hånade främlingarne, hvilka huf vudsskligen anses hafva hitkommit för at finna god utkomst, under det stadens fattigs hungra. Ofta såg man enskilda afdelningar af främlingarne förföljas af lazzaroner. Fö: undvikande af obehagliga konflikter äro de nu alla skickade till provinserna, der de mo: banditerna skola förtjena sina första sporrar. I Velletri har det kommit till ett handgemäng mellan folket och zuaverna, i hvilket en officer dödades. FRANKRIKE. Såsom vi förut meddelat, är nu öfverenskommelse träffad emellan franska och mexikanska regeringarno om franska tuuppernas nsiäåg från Mexiko, och har uppgiften häroin bekräftats af Monitören, som yttrar: Baron Saillard har återkommit till Paris, sedan han utfört den mission, som blifvit honom uppdragen. Till följa af den mellan franske ambassadören, marskalk Bazaine och mexikanska regeringen träffade öfverenskommelse har kejsaren besiutat, stt de franska trupperna skola i tro afdelningar utrymma Moxiko. Den första afgår i November 1866, den andra i Mars 1867 och den tredje i November sistnämnde år. Förhandlingar pågå mellan de begge regeringarne, för att ersätta finansstipulationerna i fördraget i Miramare genom nya vilkor, hvilka hafva till ändarsål att förskaffa säkerhet för de franska förskotterna och för de i de mexikanska statslånen engagerade franska intressena. Fransmännens aftåg från Mexiko är således ett officielt faktum. Hösten ett år till skola — i fall intet oförmodadt kommer emellan — Förenta Staternas och de flerfaldiga gånger i Frankrikes lagstiftande församlingar uttryckta önskningarna vara follt uppfyllda. Den franska publiken svnes vara ytterst belåten med baron Saillards mission äfvensors med Monitörens snabba meddelande af den angenäma underrättelsen. Framtiden skall utvisa huruvida några garantier kunna skaffas för de under franska regeringens agid harsarderade kapitalerna eller om icke bär kommer att tillämpas ordspråket: ,der ingenting finnes att taga, har kejsaren förlorat sin rätt. France, som alltid varit ifrig förespråkare för upprättandet af det mexikanska kejsardömet, är icke endast klok nog att hålla god mine i elakt spel, utan äfven att ställa sig så som om kejsar Maximilian ,hade frist nog för organiserendet af sina försvarsmedel och konsoliderande af den sakernas nya ordning, som han ordnat efter mexikanska folkets vilja och som dagligen mer och mer befästas genom den unge monarkens höga vishet och understödes af befolkningens allt lifligare sympathier. Så förgyller .France — reträtten. Emellertid synas de franska finansmännen icke vara rätt belåtna med Monitörens, i deras tycke, alltför obestämda antydningar. Mexikanska kejsardömets bufvudsakligaste inkomster bestå of tullinkomsterna, uppgående till omkring 50 millioner, hvaraf hälften redan är disponerad till den skuld som Mexiko bar i Englend. Saulle den andra bäå ften förskrifvas till Frankrike, så skallo mexikanarne troligen inskränkas till den grundskatt, sor Lanylais kort före sin död föreslog. Genom en sådan öfverenskommelso skullo utan trifvel det mexikanska kejsardömets financiella lissnerv förlamas. Men säges derföro tänka på andra utvägar, såsom t. ex. öfverlåtandet af vissa minor eller till och med aftrådandet af en del utaf Sonora, och man påstår, att baron Saillard under sitt vistande i Washington yckats vinna Förenta Staternas statsmän för denna plan, ehura de, som man vet, förut på det högsta varit mot densamma. Man anser äfven en sådan frensysk koloni vara högst nödvändig som skydd för do i Mexik bosatta fransmännen. : TURKIET. Från Konstantinopel skrifves den 2 Mars: Den rumäniska deputationen har hit ankommit från Bukarest och mottogs i går af Ali Pascha. — Kolerasanitetskonferensen har inyo börjat sina sessioner. Från Egypten berättas att sundhetstillståndet i Suez och Port Said är fortfarande godt. — Turkiska egeringen umgås med planen ett belasta 1 egendom med en inkomstskatt af 7 proont. AMERIKA. Förenta Staternes kongress har fattat ett JOAOA A ÅR sir af . —