Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1866, sida 1

UTRIKES. TYSKLAND. Då Österrike i sin not af den 31 Mars högtidligen förklarade, att det icke vill angripa Preussen, och icke företagit några rustningar, som kunna tyda på krigiska afsigter, begärde det i ordningens och den europeiska fredens intresse, att Preussen å sin sida skulle afgifva en lika enkel och otvetydig förklaring, att Berlinerkabinettet ej vill störa fredon. Men Bismarcks svar på denna not var, såsom redan är meddeladt, långt ifrån otvetydigt. Han upprätthåller i sitt genmäle sina anklagelser mot Österrike, att det är denna sistnämnda magt som genom -hotande rustningar tvingar Preussen att, ehuru ogerna, ställa sin armå på krigsfot och bereda sig på möjligen förestående krigsbändelser. Ett af gårdagstelegrammen till Handelstidningen meddelar nu, att Österrike, såsom naturligt är, funnit detta svar otillfredsställande och tillsändt Berlinerkabinettet en ny skrifvelse, som återupprepar Österrikes begäran om en enkel otvetydig fredsförklaring och tillkännagifver, att om en sådan icke erhålles, måste Wienerkabinettet hos tyska förbundet väcka motion om förbundstruppernas ställande på krigsfot — en åtgärd som under förhandenvarande omständigheter synes vara lika påkallad som den är författningsenlig. Bismarcks påstående, att det är Öster rikes rustningar som tvinga Preussen till dess storartade motrustningar, är till den niii a ås