ider och förnyas icke på nytt. Man är såedes inskränkt till de mindre reformerna, af vilka man söker göra så stort larm som nöjligt, så att de lägre klasserna, hvilka ofta ndast döma efter skenet, må anse dom vigiga. Slutligen förlorar sig de första dagares rörelse i stillastående eller dårskap. Så örhöll det sig med eländet, förödmjukelserna ch pröfningarne under Ludvig XIV:s sista r, så med de jätteartade katastroferna unler Napoleon I:s sista dagar. Ollivier skilrar sedan i lefvande drag huru nationen, om i början af det andra kejsardömet varit om förtrollad, så småningom allt högljndlare låtit höra sina anspråk. — — Nej, det zifves ingen menniska, den må heta Cesar, Richelieu, Ludvig XIV, Napoleon I eller Naoleon III, hvilkens kraft varit eller är tilläcklig för att motstå det ide-arbete, som len diktatoriala ledningen af en stor modern lemokrati fordrar. På elutet yttras: ,I rankrike kan ingen cesarisk demokrati i ängden fortfara, detta vet säkerligen kejsaen bättre än någon annan och tänker säkerigen icko heller att förverkliga en sådan. Iellre än att tvingas dertill af förhållandena, kall han helt visst frivilligt sluta förbund ned den liberala demokratien. Derföre skall egeriogen säkerligen gifva nationen full poitisk frihet, icke den engelska, utan den franka friheten: den frihet, som våra fäder tillkämpat sig i sitt anletes svett, som har sina öttor i Majfälten, de sydliga municipaliteerna, generalstaterna och provincialförsamingarne och som blifvit utvecklad i konstiuerando församlingens odödliga dekreter; lenna frihet, som hela verlden nämner med årt namn och för hvilken vi stå till ansvar nför de folk, som mottagit denna fribet at ss, likasom källan skall förse den flod, som lar deana källa till sitt ursprung. A— ——— O FR FA BR ——— Se M 4 DD A — Degens post. TYSKLAND. Att grefvo Bismarck, för att hålla sitt sytem uppe, vill krig anses lika visst, som att ians utsigt att genomdrifva sina krigiska plarer blir allt mörkare. Såväl på folkmöten ett sådant, bevistadt af 3,000 personer, har ednast hållits i Stettin) som i tidningspresens spalter ådagalägger preussiska folket på :tvetydigaste sätt sin harm öfver, att dess nögsta intressen skola så som nu kunna sätas på spel genom en samvetslös äfventyrares nugskott; i Rhenprovinserna hafva redan förut nationens alla klasser förenat sig i förkastelsolomen öfver hvad den engelska presson med tt mindre fint, men fullt berättigadt uttryck kallar ,skojarepolitiken, och nu förklara korrespondenser till Kölnische Zeitung från de gammalpreussiska provinserna, att äfven der äro alla klasser och alla partier eniga uti att brännmärka en viss statsmans åtgöranden som fosterlandsförderfliga till sina följder och ovärdiga i afseende på de använda medlen. Äfven de reaktionäre vilja fred, och man hör personer, som förr stått på regeringens sida i författningsstriden, nu tala om nödvändigheten af starka garantier mot att en enskild mans passioner icke må kunna kasta ett helt folk i ett krig, som det afskyr. Kölnische Zeitung tror sig veta, att den sjuttioårige konung Wilhelm nu besinnat sig på ett bättre och hyser fredliga tankar, ehnru hans ministerpresident fortfarande bemödsr sig att omöjliggöra en fredlig uppgörelse af den slesvigholsteinska stridsfrågan. Från Munchen skrifves, att om icke Preussens svar på den fredliga österrikiska noten af d. 31 Mars blir tillfredsställande, ämna de tyska mellanmagterna anhålla hos förbundsdagen, att förbunds-armen må ställas på krigsfot. Hr v. Bismarcks organer inom pressen söka förringa betydelsen af den ifrågavarande österrikiska noten och påpeka såsom vida vigtigare, att Österrike fortsätter sina rustningar. ITALIEN. Regeringen begär skatternas förökande så att statsinkomsterna måtte ökas med 100 millioner. Hvilka modifikationer finenskommissionen vill företaga i Scialajas sinansförslag är i ministårens ögon af underordnad vigt, endast det sagda ändamålet vinnes. Ryktesvis berättas, att frågan om kyrkogodsen än ytterligare skall uppakjutas. Den kommission, som her att utarbeta förslag till ny strafflag, her enstämmigt uttalat sig för dödsstraffets afskaffande. Äfven de medlemmar, hvilka i Turin vid frågans första behandling voro af olika åsigt, såsom t. ex. Conforti, hafva således äfven nu öfvergått till detta humana beslut. Prins Napoleon ankom till Florens den sisto Mars och hade, som vi förut meddelat, en längro öfverläggning med italionske ministerpresidenten. Från tillförlitlig källa meddelas, att prinsen under detta sammantraffande yttrat, att Frankrike, i händelse af ott krig mellan Preussen och Österrike, ämnar bibehålla neutraliteten, hvarfore äfven prinsen tillrådde samma politik för Italien. FRANKRIKE. ,Patrio berättar, att baron Saillard, hvilken, som kändt är, varit sänd till Mexiko i en utomordentlig mission, den 2 dennes ankommit till Paris. ,France innehåller följande underrättelse, hvilken, bättre än allt annat, är egned ett gifva en tydlig föreställning om tillståndet i Mexiko: ,Den af konung Leopold II till kejsar Maximilian afsända diplomatiska missionen har i trakten af hufvudstaden blifvit öfvorfallen af ett beväpnadt band. En ung officer, adjutant hos grefven af Flandern, dödades och flera personer blefvo sårade. ÄÅtven Thiers har afrest till England för alt öfvervara drottning Marie Amelies begrafning. Tidningen ,Le sgoleil har blifvit förbjuden att i sin följetong intaga Victor Hugos Les travailleurs de la mer. A — Finland. Ett besök vid Nerkko nya kanalar. SEEN or —— — ooh ——————————-T C— — — — —— ——— Tn— —