Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 april 1866, sida 3

nm rrxn7 sin verksamhet, ätergifva vi detsamma: ,Sedan kort före 1857 års kris Hallands enskilda bank erhållit oktroj och begynt sin verkI samhet syntes K. M:t besluten att ej vidare bevilja oktrojer för enskilda banker förrän rikets ständer fattat beslut angående banklagstiftningen, hvilken under många riksdagar utgjort föremål för representationens öfverläggningar. Som vid 1863 års riksdag rikets ständer antogo en ny banklag och K. M:t fann för godt att år 1864 gilla och stadfästa densamma, så mötte icke vidare hinder för beviljande af oktrojer åt bankbolag, som önskade grunda sin verksamhet på den nya banklagen. Bankrörelsen kan således numera sägas vara fri under iakttagande af de bestämmelser, som igenfinnas uti banklagen. I följd deraf hafva icke mindre än åtta nya enIskilda banker blifvit oktrojerade och under år 11865 begynt sin verksamhet, nemligen: Sundsvalls enskilda bank. Kristianstads ,, Enskilda banken i Wenersborg. Enskilda industribanken i Norrköping. Skaraborgs läns enskilda bank. Malmö Gefleborgs läns Uplands ; Den nu vunna friheten, att stifta banker, der man anser sig vara i behof af dylika institutioner, underlättar penningcirkulationen och bidrager att utjemna priset på penningkapital på samma sätt som jernvägar och andra goda kommunikationsanstalter utjemna priset på varor i allmänhet. Faran af för många enskilda banker inskränker sig, under förutsättning att banklagens föreskrifter noggrannt iakttagas, till att banklottegarne erhålla en föga tillfredsställande afkastning å sitt i dylika företag nedlagda kaital. De begära då ej förnyelse af oktrojen, vadan antalet banker lämpar sig efter rörelsens verkliga behof. Denna reglering sker bättre och säkrare genom erfarenheten än genom att å godtyckligt sält utstaka vissa områden för hvarje banks verksamhet. Af de äldre bankerna hafva de flesta sökt och erhållit förlängda oktrojer, så att inom tvenne år blifver 1864 års banklag gällande för samtliga enskilda banker. I afseende på den vigtiga frågan huru försaras bör vid öfvergången från den först erhållna oktrojen på 10 år till den nådigst meddelade , förlängningen af oktrojen på ytterligare 10 år förekom: att direktionen, som i betraktande deraf att den första oktrojen tilländalöper den 31 nästinst. Augusti, ansåg att en extra bolagsstämma dessförinnan borde hållas för att besluta om disposition af reservfonden m. m. I anledning häraf yttra revisorerna följande: vatt då direktionen ansett sig icke nu kunna framlägga för bolaget förslag till reservfondens användande och något sådant icke heller annorledes blifvit i vederbörlig ordning väckt; att då, ehuru ingen skiljaktighet egt rum bland närvarande lottegare, då beslutet fattades om förlängning af oktrojen, samt föga sannolikhet torde förefinnas, att någon af de då frånvarande önskar, vid första oktrojens slut den 1 nästkommande September, från bolaget utträda, det likväl måhända kunde vara lämpligt, för att härom vinna visshet, låta sistnämnde dag förflyta, innan frågan angående disposition af reservfonden företages; samt att, då dessutom ganska få delegares närvaro lärer kunna påräknas å en under sommarmånaderna hållen extra bolagsstämma, och rättast torde vara, att, innan bolaget fattar det vigtiga beslutet angående reservfonden, densammas bestämda belopp, jemte bankens tillstånd i alla afseenden vid första oktrojens slut blifvit, på grund af behörigen uppgjordt, revideradt och af bolaget godkändt bokslut, tillförlitligen kändt; finna sig revisorerna böra hemställa, att frågan avgående reservfondens användande icke må företagas å extra bolagsstämma, men skall förekomma till afgörande å ordinarie bolagsstämman år 1867. Detta blef boiagets beslut och genom detsamma har bolaget, utan att förnärma någon bolagsmans verkliga eller förmenta rätt att, oaktadt han deltagit i beslutet att begära oktrojens förlängning, före Augusti månads utgäng anmäla sig att utträda ur bolaget och för sin lott erhålla ett belopp, motsvarande hans andel i grundfond och reservfond, tydligen ådagalagt dess afsigt vara att bankens affärs-verksamhet skall under den förlängda oktrojen orubbadt fortgå. Som man känner hafva åtskilliga bankbolag icke, såsom banklagen medgifver, inskränkt sig till att begära förlängning af oktrojen, utan begärt ny oktroj och bildat ett nytt bolag af i det närmaste de gamla lottegarne. Detta förfaringssätt borde rätteligen endast anses tillämpligt i de fall då banklotterna ej kunna afyttras till ett belopp, som motsvarar deras andel i grundfond och reservfond. Eljest förefaller det som det vore både lämpligare och enklare att genom försäljning af lott utträda ur bolaget. I den omständigheten att banklagen ej medgifver längre oktroj än för en tid af högst 10 år, må man icke söka någon anledning till den slutsats, att en banks verksamhet skulle, om ej afbrytas, åtminstone menligt störas hvart tionde år. Lagstiftaren nar utan tvifvel velat att bankbolagsreglorna borde hvart tionde år underkastas en revision j allenast af bolaget, utan jomväl af regeingen, i ändamål att under tiden möjligen idtagna ändringar i lagen må blifva i beörig ordning iuförda uti bolagsreglorna. Denna uppfattning synes uti detta fall hafva zjort sig gällande och torde vara den enda igtiga. Slutligen delgifva vi följande: frersigt af Stockholms Enskilda banks ställning den 31 December 1665. Skulder. Rdr. öre. ottegarnes kapital . . ... 1,000,000: — Lbeservfonden —. . . . . . 1,020,680: 35. )epositionsräkningen . . . . 7,439,800: — Ippoch afskrifningsräkningen 2,094,272: 59. Jtelöpande banksedlar . . . . 1,364,875: — )iverse förbindelser.... 324,971: 81. aldo af obetalda räntor . . . 79,321: 12. aldo af löpande räkningar . . 2,028,325: 23. aldo till bolagsstämmans dispoBitienernn. 5 HeAXOO —Q 22 -— — 2— —v: — — —