Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 april 1866, sida 2

elden. Ingen hindrade henne från att sätta sig bredvid mig; ingen förbjöd henne att halshögt gnola en sång, och ingen förstod henne då hon i sin sorgsna sång inlade åtskilliga trösteord, hvilka bevisade både hennes orubbliga trohet och hennes gränslösa smärta öfver min fångenskap.