Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1866, sida 2

kulle börja att återvända i slutet af Septemer eller i början af Oktober. Ungefär 5,000 tan skulle vid den tiden afgå. ,Patrie berättar, att koleran under sista den visat sig i starkt aftagande på Guade)upe, ehuru den ännu icke på de flesta stälon fallkomligt försvunnit. Uppgifter hafva lifvit offentliggjorda öfver samtliga dödsfalon från epidemiens början till den 19 Febr. soligt dessa hafva 10,806 dödsfall egt rum, ch på en befolkning af 150,000 är detta n ofantligt hög siffra. Staden Basse-Terre, vilken lidit mest af koleran, har nu äfven lifvit hemsökt af en stor eldsvåda. ,Monitören meddelar: ,Från Wien inångna bref berätta, att judeförföljelserna i Böbmen nu äfven sträckt sig till Mähren och Steyermark. Dessa beklagansvärda tilldraelser tvinga Österrike till militäriska åtsärder. ,Monitören innehåller en rapport från zeneralguvernören i Algier till krigsministern, ingående striden den 16 Mars mellan öfverte Colombs och Si-Hamed ben-Hamzas trupper. Den 14 Mars hade öfverste Colomb erhållit kännedom om att marabuten varit synig 60 kilometer sydvest från Geryville. Den 16 på morgonen satte sig öfversten med en bataljon af 87:de linieregomentet, 400 zuaver, on sqvadron hussarer, en sqvadron afrikanska jägare och en afdelning artilleri i rörelse mot Ben-Hattab, beläget på marabutens reträttlinie. Denne visade sig kl. 9 och det kom till ett förtvifladt handgemäng. Si-Hamed blef kraftigt tillbakaslagen och förföljdes under tre timmar. Hans förlust är betydlig; af de på valplatsen anträffade befannos sex framstående personligheter, tillhörande stammarne Uled-Ziad och Trofi. Bu-Dissa, en at Si-Hameds anhängare och länge omtalad såsom en af arabernas skickligaste ryttare, hade dagen förut stupat i en strid mot Uled-benZian, en motfransmännen vänligt sinnad stam. Af fransmän stupade 19 man, bland hvilka en officer; många blefvo sårade, hvaribland en sqvadronschef och tre andra officerare. TYSKLAND. Den officiella Wiener Zeitung offentliggör ordalydelsen af en not, som österrikiske gesandten i Berlin, grefve Karolyi, den 31 Mars tillställt grefve Bismarck. I denna not förklaras det vara kejsar Frans Josefs fasta beslut att, trogen förbundsakten, icke sjelf förskafta sig rätt, samt uttalas det hopp, att äfven Preussen å sin sida skall med samma bestämdhet tillbakavisa hvarje misstanke, att det ämnade bryta freden. Enligt telegram från Paris till Berlin hade preussiske majoren Burg onländt till förstnämnda stad med vigtiga depescher och samma dag (den 2 April) rest vidare till Florens, likaledes med depescher. ITALIEN. I ministerierna och den diplomatiska varlden tror man, att endast en plötslig och osannolik omkastning i åsigterna skulle kunna rädda freden och att, i motsatt fall, kriget skall erhålla stora dimensioner. Ea på ett mycket häftigt språk affattad mazzinistisk flygskrift har blifvit spridd, i hvilken ett annullerande af Mazzinis val betecknas som ett skamligt bekräftande af en stor nations dödsdom och uppräknas namnen på de deputerade, hvilka röstat för detta vals underkännande, ,på det att dessa namn måtte vara antecknade, då hämdens dag kommer. Brochyren slutar med orden: ,Maledizione oggi — Vendetta domani. En korrespondent från Florens skrifver d. 29 Mars: ,Ett bestämdt faktum är, att man i alla officiella kretsar med stor visshet tror på krig. Ingen betviflar, att Italien, äfven emot Frankrikes råd, skall taga aktiv del deruti. Rustningarne bedrifvas med allvar, ehuru med så mycket som möjligt afseende fästadt på finansställningen, äfvensom att icke åstadkomma stort uppseende. Krigsministern har afrest till Norra Italien för inspekterande af fästningarne. I marinministören råder mycken verksamhet; man träffar alla förberedelser att inom kort hafva en stor flottai Adriatiska hafvet. Den 1 Januari detta år räknade italienska krigsflottan 1,197 kanoner och 20,627 man. Samman af krigsfartygens ångmaskinkraft belöpte sig till 25,820 hästkrafter och dessa fartyg hade 156,127 tons drägtighet. Värdet af italienska krigsmarinen uppgår till den betydliga samman af omkring 166 millioner liro. ,Unitå OCattolica af den 27 Mars inne båller en artikel öfver blodscenerna i Barletta, hvilken framställer dessa som ett rättvist straff för regeringens ,författningsvidri ga tolerans samt för ,,protestanternas straff värda proselytmakeri. Den ultraklerikala tid ningen söker bevisa, att protestanter väl haf va rättighet att uppehålla sig i Italien, men icke att der utöfva sin kult, ty den förste artikeln i författningen säger: ,,Den romersk: katholska, apostoliska religionen är den ends stats-roligionen; de andra nu existerande kul terna skola tolereras i enlighet med gällan de lagar. ,Unitå Cattolica drager häral den slutsatsen, att, med afseende derpå, at då Karl Albert, den 4 Mars 1848, gaf fol ket författniogon, inga andra kulter i Italien existorade, än de romersk katholska, walden sarne och israeliterna, så skulle icke toleran sen kunna utsträckas till protestanterna Regeringen, hvilken tålt all den ,,skandal och pestilens, som åtföljt det offentliga utöfvan det af den protestantiska kulten, har härige nom gjort sig skyldig till brott så väl mo författningen, som statsreligionen. Hvad son öfvergått protestanterna i Barletta, har den med rätta tillkommit, ty dessa , fräcka kät dan K hafonm — m ÅAnaran Menat nttalada ha