Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1866, sida 2

ICK 80 UJCnUL Ö1YVI 1404 BA ott land, der icke en hand lyftes till motstånd mot trupperna. Så till exempel blef i Trivity Village en ung hafvande qvinna vid namn Sarah Mackindo utsläpad ur sitt hus och afklädd naken af soldaterna, som misshandlade henne på det skändligaste tills hon, halfdöd, qvarlemnades i skogen. När hon återkom till medvetande, fann hon sitt hus nedbrändt och måste, beröfvad de nödvändigaste klädespersedlar, tillbringa åtta dagar i skogen, hvarunder hon födde ett barn, som kort efter födelsen dog. Vid Torrington blef en 16 ärs flicka, då hon flydde ur sitt brinnande hus, nedskjuten. Vid Manchioncal antände en domare, hr Codrington, ett hus, i hvilket en i födslovåndor liggande negerqvinna befann sig. Hon hann nätt och jemt rädda sig ur lågorna, innan hon, ej långt från det brinnande huset, födde ett barn. Vid White House, i trakten af Morant Bay, fingo några hvita soldater, som kommenderades af en löjtnant Oxley, syn på en i floden badande gosse och sköto, i hans moders närvaro, på honom, tills han träffades af ett dödande skott. En kapten Hole och en doktor Morris, anställd som läkare vid 1:sta Vestindiska regementet, äro bland dem som öfverbevisats om de flesta mordgerningarne. De i blodbadet inblandade brittiska officerarnes hållning under ransakningen har icke varit till deras fördel. Sålänge de trodde, att deras beteende skulle i England väcka beundran och höras med nöje, skröto de i sina officiella rapporter med sina ogerningar; nu då de förnummit, att deras bandlingssätt väckt afsky och sannolikt skall medföra svåra efterräkningar, hafva de sökt förneka eller sormildra sina förra uppgifter. Daily Newsa, en tidning af ganska hofsamt skaplynne, skrifver härom: ,Vi äro nu i besittning af de vittnesmål, som aflagts af de förnämsta landtoch sjbofficerare, hvilka blifvit använda vid bestraffandet af ,rebeller under skräckmånaden på Jamaika. De våra landsmän, som vägrade att acceptera dessa personers egna depescher och bref såsom intyg emot dem, skola förmodligen nu äfven vögra att såsom bovis anse deras egna mundtliga vittnes-utsagor. Men den stora allmänheten skall betrakta dessa på ed aflagda förklaringar såsom den mildaste och gynnsammaste redogörelse de varit i stånd att afgifva för sitt beteende, sedan de nu lärt känna hvad man i moderlandet tänker om saken och sedan de af undersökningskommissarierna emottagit den högtidliga varning, att deras vittnesmål torde komma att användas såsom bevis emot dem vid möjligen förestående anklagelser inför domstol. Det är under sådane omständigheter icke förvånande, att de nu förneka åtskilligt, som de förat räknade sig till berömmelse. Ölverste Hobbs t. ex. förnekar nu, att han fastband en man vid sin häst och satte en revolver för hans hufvud — fakta, som han sjelf ordagrannt omtalat i en egenhändig depesch. Det blir nu öfversto Hobbs ensak att låta förmän och kamrater veta, om han talade sanning, då han skref sin depesch eller då han på ed aflade sitt vittnesmål. Vi undra ej beller, att löjtnanten Adeock af 6:to regementet beedigar, att två negrer, som han lät hänga, blefvo af honom beordrade till galgen på tvenne magistratspersoners, hrr Dusus och Pass, intyg, att ifrågavarande negrer sökt mörda dem; medan deremot brr Dufus och Pass inför kommissarierna på ed försäkra, att de aldrig sagt något sådant.... Åtskilliga lägre officerare hafva, för att urskulda sig sjelfva, afgifvit vittnesmål, som kasta skugga på ansdra, hvilka förat synts hafva uppfört sig soklanderligt. Så har öfversto Hobbs, då han härdt ansattes af kommissarierna för sina ssrymbeter, framlagt ett bref frän högste befalhafvarens, general O Connors general-adjacnt, öfverste Elkington, genom hvilkens hänsder alla ordres gingo, i hvilket det heter: -Iole med sina män utför lysande bragder si trakten af Manchioncal och skjuter hvarje neger, som ej kan redogöra för sig. General Nelson i Port Antonio hänger folk at hjertans lust. Jag hoppas, att ni icke skickar oss några fångar; civillagen uträttar intet. Strassa konaljerna dugtigt. Vi kunna icke klandra öfverste Hobbs, då han ansåg detta bref såsom en anvisniog, i hvilken anda han borde fullgöra sitt uppdrag; men kunna ej heller fiana honom ursäktad, ty hvarje officer med en gnista af samvete skulie under sådane förhållanden slungat sin fullmakt i synen på en förman, som beordrade honom till slikt slagtande. Men öfverste Hobbs lydde den helvetiska ordern, och gjorde mer än det... Vi kunna icke rekapitulera alla de fall, då officerare slutligen måste medgifva de mot dem gjorda anklagelsernas riktighet, medan de sökte förmildra eller förneka dem. Lojtnanten Oxley medgifver, att han skjutit på flyende menniskor, och att han ,tog Paul Boyles dotter till vägvisare, samt lofvade henne 100 pund sterl:s belöning och säkerhet för hennes mans lif, om hon ville förråda sin jader. Kapten Hole af 6:te regementet erkänner, att han i Manchioncal låtit piska omkring 20 qvinnor, i förmodan utt de hado tjusgods hos sig. Ölversto Hobbs, som vid ett tillfällo skonade 6 oboväpnade män, hvilka han påträffat i en by, ångrade efteråt, att han gjort så, ,emedan, sedan han visat sådan barmhertighet, så många personer öfverlemnade sig åt honom och stroko omkring lägret, så att han fruktade, att de a 5 . — —— 030 — —t— — —ö mm MA FÅ LL