Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 april 1866, sida 2

Staden och Länet. Begrafning. Stoftet af framlidne f. d. majoren och nederlagsinpektoren C. H. von Sivers jordfästades i förrgår, påskdagen, tidigt på e. m. med mycken hogtidlighet uti Garnisonskyrkan. I spetsen för det långa sorgtåget gick Göta Artilleriregementes musikkår, blåsande en sorgmarsch; efter musikkåren kom 2:dra divisionen af regementet, derefter likvagnen, omgifven af 8 högre frimurare, hvarefter följde de inbjudna begrafningsgästerna samt medlemmar af Götiska Förbundet och Frimurareorden, hvilka i stort antal anslutit sig till processionen. Prestafverna buros af majorerne Reuterskjöld och Hjärne, den aflidnes ordnar och medalj af ötverstelöjt. Irefenberg. Kistan inbars af 8 underlöjtnanter vid regementet i kyrkan, der jordfästningen förrättades af regementspastor Kindberg, som i ett serdeles vackert minnestal skildrade den hädangångnes-lif och verksamhet. Före och efter jordfästningen gafs salut från Otterhällan. Efter ceremonlens slut utfördes liket till Nya Begratningsplatsen, åtföljdt endast af de närmaste slägtingarne. En oräknelig menniskomassa hade samlats å de gator, genom hvilka sorgtäget framgick, och kyrkan samt platsen utanför densamma voro till trängsel fyllda af åskådare. — vaderleken har under påskhelgen varit serdeles mild. Påskaftonen omkring kl. 7 utbredde sig en stark och ogenomtränglig dimma, som dock mot midnatten skingrades. Under gårdagen regnade nästan oupphörligt. Äfven i dag är väderleken mild. — Teater. En fullsatt salong och talrika bifallsyttringar, som ökades efter hvarje akt, helsade det Åkman-Pousetteska sällskapets första representation å härvarande Nya teater i går afton. Den ovanligt lifvade sinnesstämningen i salongen ådagalade tillfallo publikens belåtenhet att åter få höra vårt vackra modersmål från denna scen, samt de närvarandes sympati för de kära gästerna, af hvilka de flesta helsades med lifliga applåder redan vid sin första entr6. Säkert minnas vi alla detta sällskaps sejour härstädes för tre år sedan; det egde redan då flera goda förmågor, bildade i f. d. Mindre teaterns i Stockholm skola, men sällskapet var då nybildadt och man saknade stundom denna emsemble, hvilken för en dramatisk representation är lika nödvändig som clairobs8.kuren för en tafla, och som endast kan vinna s genom de uppträdandes vana vid hvarandra. Järdagens representation ådagalade emellerti d, att äfven ett förträsfligt samspel blifvit resul tatet af sällskapets fortsatta verksamhet. Komedien Många vänner, litet vänskap, förpjesen vid gårdagens representation, med sin spirituella dialog, sina förträffligt, ehuru stundom Itanske nog bjert tecknade karakterer och sitt något omotiverade slut, är en af vår publik omtyckt gammal bekant och väckte äfven nu lifliga sympatier, isynnerhet genom fru Raas (Cecile) och hr Pousettes (Tholosan) förträffliga spel, hvilket framkallade talrika applåder. Äfven hr W. Åkman (Caussade) hade flera lyckliga momenter, som lifligt anslogo. Totalintrycket af det hela var serdeles angenämt, och man kan med: allt skäl säga, att alla de medspelande väl fyllde sina platser. Etter styckets slut inropades fra Raa samt herrar Pousette och W. Åhman: