— —ä———— Mandanssickan ). Beråtzelse från Rben och Miesourie slodonrådeAf BALDUN MöLLHAUSIN. (Öfverzättning af Sigfrid Nyberg) — Det är hederligt af er! utropade han muntert, — inga omständigheter, orbjadet, antaget, alldeles som då vi befunno 033 der uppe; och om två menniskor någonsin haft trefligt tillsammans så skall det bli vi två, då vi med en flaska vin, — men hvad säger jag? — vid så många flaskor vin ni behagar, ömsesidigt meddela hvarandra våra äfventyr i den fjerran vestern. Medan vi derefter gingo tigande bredvid hvarandra ott kort stycke, betraktade jag min ulskvärde värd från sidan, och jag måste tillstå att jag ej på länge hade sett en menniska, som gjort ett så angenämt intryck på mig. Ty oaktadt hans yttre enkelhet förrådde han icke blott i hvarje ord och rörelse en man af den sorgfälligaste uppfostran, utan han var äfven en ovanligt ståtlig man, och ehuru ett tankfullt allvar hvilade öfver hans ansigte, saknades der likväl icke ett egendomligt drag, som antydde ett lyckligt lynne och en obegränsad menniskokärlek. Hans långa väl vårdade skägg gaf hans yttro en viss värdighet; hans raka hållning och hans bruna, väderbitna kinder visado 2) Se H.-T. N:o 1—72.