Riandi do ärmnem, Fribrefarätt. I de dagar, då portot och tull. afgifterna i England voro mycket höga, försökte man naturligtvis stt frigöra sig så mycket som möjligt från denna da, och detta lyckades fullkomligt furstliga personer och parlamentsledamöter. Först hade konungen privilegiet att afsända sina bref portofritt, derpå fick den kungliga fami jen det, så ministrarn2 och slutligen medlemmarne af båda parlamentshusen Det blef emellertid icke endast dervid; parlamentsmedlemmarne fingo privilegium att frankera sina vänners bref såväl som sina egna, så att de dagligen kunde göra det med ett visst antal. För närvarande förvarss mycket väl stors massor af brefkonvolut, hvilka hafva hertigens af Wellington eller andra berömda personers handskrifter. Systemet fick emellertid allt större och större utsträckning; patlamentsmedlemmaracs tjenare brukade bedja sina herrar om stora Pp af nya men på dylikt sätt fraukorede kovvolut, som de sålde. I så stor utsträckning blef detta missbruk drifvet, stt eng a postväsendet derigenow, enligt beräkuing, under förra århundradet förlorade 100,000 Å om året För några veckor sedan fann en af postverkets embetsmän ett protokoll från 1703, af hvilket man sinner hueudana saker vid början af drottning Annas regering voro tul!eller portofrio. Jå de skickades till kontinenten eller annorstädes öfver sjön. Ilär meddelas ett kort utdrag: Tre kläduingar till en adelemans fru vid portugisiska hofvet. En låda, innekållande tre cå. thö, skickedt såsom föräring från lady Arlington till enkedrottningen i Lissabon. En låda med knifvar och gafflar till hr Stepney, gesandt vid belländska hofvet. kn liten packe, innehållande snören för hertigens af Schomberg regemente. Två balar strumpor till bruk för konungenaf Portugal gesandtEn låda medikamenter till lord Galway i Por tugal. En trälåda med fyra skinkor till he Penning ton i Rotterdam. Lefrande varelser frankerades såväl som va ror: Elfva jagthundar till generalmajor Hompesch Men att fritt försända menniskor med poster var dock att sätta kronau på verket: Två tjenstepigor som tvättflickor till lore Methuen. D:r Crichton, medförande 2 kor och åtskilligt andra förnödenheter. Det står emellertid icke an ton och korna stämplades elle rades. En ny Jonas I hvalfiskens buk. Va präk tig skepparhistoria berättos i en Londor för den 8 Mars en lyder på följande I dag telar man h h otrolig händelse, som tilld kuster. Sjelfva händelsen förekor lig, att vi ej velat 6fvorlemna den åt offentlig: heten innan vi skaffat oss visshet om dess verk. lighet. I går på morgonen gick åugaren Wan. derer från Dublin med ett stort antal passage rare ombord och blazd dem en gosse som roade sig med att blåsa flöjt. Gossen satt vid relin gen, stödjande sina arsnbågar på den. Plötslig gör fartyget en öfverhalning, jemvigten och trillar ned i hafvet. I ögonblick var en ofantlig hvaltisk t han öppnade sitt vida svalg och s olyckliga barnet. Man kö genast I häfsvidundret, efter stora ansträngningar lycka des man slutligeu herpunera det och att få de upp på däck. Matroserna lyckades efter mycke arbete ofhugga djurets hufvud och till störst ötverrasknviog fick man se gossen, som satt de jure helt lungt och .... blåsande slöjt! rt, om d:r Ccich huru de fronke