Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 mars 1866, sida 2

frågan till förbundsdagen, som visserligen är det lagenga forum för dess afgörande, men der Preussen har ingen utsigt att genomdrifva sina fordringar. ITALIEN. I deputeradekammarens session den 25 dennes interpellorade Corte regeringen i atsesndo på de tilldragelsor i Barlotta (boläget i Terra de Bari vid Adriatiska hafvet), under hvilka roligiösa fanatici anställt mord. Corte frågade, huravida regeringen beslutat att vidtaga grundliga reformer i klerikalt afseondo, samt att på bredaste basis göra grundsatserna för samvetsfriheton gällande. Chiares svarade, att händolserna i Barletta icke hado någon politisk betydelae, men väl egdo dot grund, att några af munkar uppretade fanatici inträngt i protostantiska presters hus och der dödat flera personor. 70 porsouor häade härför blifvit arresterada och ställda för rätta. Deputeradekammaren var tillfreds med denna förklaring och öfvergick till dags ordningon. FRANKRIKE. Ollivier är redan uti sina första artiklar i .Preesse tomligen skarp. En af dessa eri tiklar her till öfverskrift: ,Kejsarons tal, och i denna heter det: ,För någon tid sedan skulle vi hafva upptagit detta tal som ott löfte, särdeles mod afsoende på uttrycket: Fcankrike vill, hvad vi alla vilja: stabilivet, ida do och frihot. Nu kunna vi annat, än ott uppskjatando af f e åt som alla föregående lösten i datta afsecade. MHvarföre skulle vi icke erkänna detta? Handliagar kunna ofter detta endast och allerast återgifva de förhoppningar på framtiden, hvilka statsministern genom sina sednasto tal i lagstiftando församlingen tillintotgjort. Skall man kalla oss för otåliga? Utan tvilvel är otålighot ett af do svåraste felen i politiken; emellertid måste man akta sig för dot tålamod, som Tacitus kallar: Patientia servilis. Detta tålamod vilja vi icke hafva. Hvad man än må säga och hura man än må bandla, skola vi dock icke oflägsna oss från den legala, konstitationella banan. Men på denna skola vi, ibärdigt, outtröttligt och otåligt framhärda, ända intill den dsg, då vi erhålla friheten eller då den blir oröfrad.