Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 mars 1866, sida 2

efolkningens tillstånd i S:t Thomas in the ast. En mängd negerhushäll, som alltsean emancipationens dagar för egen räkning, en ntan säker besittningsrätt, odlat utegor å större och delvis aldrig brakade plantaer, hado blifvit vräkta från sina hem, och lrika tvister derigenom uppkommit. — Ett redjo vittne, en hr Th. Witter Jackson, som jelt hade intill år 1860 varit magistratserson i S:t Thomas in the East, redogjorde ör Åtskilliga ruskiga rättogångar, i hvilka an sjelf såsom magistratsperson spelat en oll, hvilken de kongl. kommissarierna oj anno så alldeles oklanderlig, emedan han ent emot sina kollegor icko visat tillräckligt nod och beslutsamhet i försvaret af hvad an insett och förfäktat som rättvist. — Prestmannen Edwin Palmer, hvars församing gränsar intill S:t Thomas in the East, örklarade det vara ett bruk på plantsgerna lerstädes att engagera arbotaro och icke boala dem; att på laglig väg utfå sina forlringar var för arbetarno omöjligt. Han iade många gånger nppranat de förbittrado negrerna att bänskjuta sin sak till Gud och vära sin lott med tålamod. — En liknande örklaring afgaf prostmannen Harly. — Vittsena gåtvo negrerna i allmänhet det vitsord, itt de vore ett ensaldigt, godlynt och godjertadt slägte, som funnit sig i sina omständigheter med ojemförligt större tälamod och fördrgsamhet än väl någon ennen race skulle göra. — D:r Fiddes i Kingston vittnade i afseende på den hängde plantöron Gordon, att negrerna allmänt betraktade bonom såsom sin vän och beskyddare, och att ban visserligen skulle kunnat drifva dem till on resning, om han velat, meon att Gordon säkorligen aldrig haft någon sådan afsigt. — Deremot ansåg ett annat vittne, hr H. Mais Gordon för on farlig person, som genom det förakt han i arbetares närvaro visat och ut talat för domstolarna och för sina kolleger inom förvaltningen verkado mycket ondt. I ösvorbuset inlemnade lord S:t Leonard: den 23 dennes en bill om förlikningsdomstolar för hasbönder och arbetare med än damål att förekomma arbetsirställningar (,strikes). Den 17 dennes trädde det af amerikanska regoringen uppsagda reciprocitetafördraget mollan Förenta Staterna och Kanada ur gäl lande kraft. De engelska tidningarno emotse ödesdigra förvecklingar mellan Storbrittanier och Förenta Staterna med anledning häraf Fördraget innehöll bland annat bestämmelse rörande rättigheten för amerikanska fiskar att doltaga i det rika fisket på bankarne kring Nova Scotia. Frågan om denna rät tighet hade, innan fördraget ingicks, läng varit ett tvisteämne mellan de beggo rege ringarne, och torde nu säkerligen åter blifv: det. Än värre är, att den ofantliga varu travsporten öfver amerikansk-kanadensiskgränsen kommer genom fördragets upphörand att beliggas med stora tullafgifter — en om ständighet, som skall utöfva en högst för derflig inslytelse på Kanadas ekonomiska ställ ning och å andra sidan skada äfven do ame rikanska intressena. Presidentens och kon gressens beslut att upphäfva reciprocitetsför dragot har naturligtvis haft protektionister nas ifriga understöd, mon skullo likväl aldri blifvit utfördt, om ieke ,,känslopolitiken hä spelat en alltför stor roll. Beslutet gillade nämligen äfven af nototiska frihandlare, sor insnpit ett grundligt hat till England p grund af dess hållning under amerikansk kriget. 2 RTTAT