Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1866, sida 2

C. J. Boström. Professor Christofer Jacob Boström har natten till gårdagen plötsligt aflidit i Upsala i on älder al 69 år. Detta dödsfall bar varit oväntadt, då den aflidnes mångåriga ukiighetstillstånd vära nog betraktats såsom got för honom normalt. Dot skall väcka sorg kos de många lärjungar och varma vänner, som han i lifstiden tillvunnit sig, och svenska allmänheten skall icke utan en känsla af vemod förnimma bortgången af en kraftig och allvarlig tänkare, hvilken ännu, sedan han nedlagt sitt lärarekall, kände sig manad st ofvertygeldens makt att uppträda 2 ser, hvilka syntes honom r detta sista uppträdande med den bekanta skriften ,,Om IIelbvilken födde en hel litteratur åde — som gjorde professor B. mera känd för den stora allmänheten än allt hvad han såsom akademisk lärare förkunnat. Ty hvad mängden i detta hänseende om honom kände inskränkte sig till det dunkla begreppet om den s. k. ,Boströmska filosofien. UHans sista skristvexling ådrog sig väl också förnämligast derutinnaa uppmärksamhet och bifall, att den utgjorde en protest — och en protest af skarpaste art — mot den krasst materialistiska uppfattning af de eviga straffen, som inom kyrkoläran gjort sig gällande, och med hvilken en del fanatici söka skrämma mennislcorna till en s. k. ,omvändelse, hvillzen på detta vis framkallad måste sakna sin djupa, sedliga grund: en allvarlig kärlek till det goda och afsky till det onda — för utt i dess stalle blifva en raddhåga, som ärngsligt söker sin själs frälsning dels i magiska medel, dels i en förstucken gerningsrättfärdighet, som med kyrkogång och bibelltsning m. m. söker vinna Guds välbehag. Det var, såsom sagdt, mera protesten mot denna ra, än godkännandet af hvad prof. B. sjelf tålee såsom positiv sats, som drog den allmänheten mad in i deuna polemik, hvilken ägde rätt mycken skärpa å ömse sidor. Mången hade väl ock hoppats, att frågan om dessa vigtiga lärosatser skulle vidaro utkämpas; raen nu kommer åtminstone icke den kämpe att deri vidare deltsga, som framkallade striden, hvilken var anmärkningsvärd äfven i det tallet, att den företedde en öppen strid mellan filosofien och theologien, som man i sjeliva verket ej i vårt land sett efter Cartesianska filosofiens dagar. Professor Boström föddes i Pited den 1 Jan. 1797, genomgick denna stads lärdomsSkolda och IIernösands gymnasium samt blef student i Upsala 1815. Det var Biberg och Grubbe, som här förde honom in på filosofiens studium. Tvungen, till följd af medellöshet, att underhålla sig genom konditionerande, vann han filosofiska graden först 1824, men intog också hedersrummet vid detta ås promotion. Under de derpå följande åren studerade han mest theologi, men lemnade ,utan betänkande detta studium, då han 1828 blef docens i praktiska filososien. Förordnades 1833 att vara lärare för dåvarande arffarstarne, men återvände 1838 till universitetet såsom adjunkt i filosofien, hvarefter han 1842 utnämndes till professor i praktisk filosofi efter Giabbe. Utnämndes 1853 till ridd. af N. O. , Detta är — heter det i den biogcafi, som är ofrersedd af Boström sjelf — hvad vi ansett oss böra berätta om B., då han anu lefver och verkar i sin befattning. Och vi kunna så mycket heldre dertill inskränka icke lägger någon särdees 8. k. biografier. IIan anser deras tan kar, om de verkligen haft sådana, vara det som egentligen utgör deras lefnad och det enda, som skäligen bör ölverlemnas åt efterverlden, i händelse ett sådant efterlemnande är möjligt. I annat fall må hvad de tänkt stanna inom kretsen af deras lärjungar och genom dem göras fiuktbärande för framtiden. Prof. B. intager den plats i vår bildnings historia, att han grundadt en skola, något som ej, 0855 veterligen, inträffat med någon svensk filosof före honom, då Höijer, den skarpsianige efterföljaren af Kant och Fi d. ä. samt sjelfständige tänkaren i verket efterlemnade mera än gar. sRu ntl. lärosystem sen i TD pinga lo byg y på den lag