Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1866, sida 1

sostjernen blifva oskadade och kunna dessa användas troligen hela år, om icke längre. Å eldstäder, tuber etc. har ingen skada hittills förmärkts. Rök vid påeldning uppkommer sällan då roster och eldbryggor äro lämpliga. Helsingborg den 7 Februari 1866. J. P. W. Westerström. För öfrigt meddelas följande utdrag: De stora stenkolsfält, som omsluta IIelsingborg i söder, öster och norr, alltifrån Wallåkra ända uppåt Kullen, hafva redan ådragit sig uppmärksamhet både i Skandinavien och England. Under sommaren hafva vi utförligt redogjort för de å dessa nyöppnade fält påbörjade arbeten 0. s. v. Till detta ögonblick hafva lagren visserligen ej levererat mer än c:a 30,000 t:r kol, men också är driften ny och icke ännu på långt när organiserad. Man har anmärkt mot kolen, att en del af dem har benägenhet att falla sönder; men äfven i sådent tillstånd kunna de med fördel användas vid fabriker och under ångpannor, om s. k. trapproster begagnas. I Belgien, Södra Frankrike med flera andra ställen sammanbakar man den s. k. stenkolsstybben och får derigenom ett brännmateriel af utmärktaste besksffenhet, användbart för alla de behof, hvartill stora stenkol begagnas. Egarne af de nya stenkolsgrufvorna hafva redan en sådan fabrik under anläggning som inom ett par månader är färdig. Sedan kunna våra svenska kol fylla hvarje behof, hvartill nu engelska måste införskrifvas, och det är till ett icke obetydligt belopp. År 1864 införskrefs, enligt Kommers-kollegii årsberättelse, 16,513,817 k.-f. stenkol och cokes, och om man antager dessa till ett medelpris af 35 öre pr k.-f., hvilket är lågt beräknadt, enär gaskolen och några andra sorter äro vida dyrare, så gör importsumman för nämnde år 5,779,835 rdr rmt. Samma år införskrefs lera för 61,905 , samt eldfast tegel för 44,072 Att uppställa någon kalkyl öfver koltillgångarne å de nu inmutade fälten skulle framkalla fabulösa siffror. Utomlands lär man som gifven praxis antaga, att hvarje tum af stenkolsflötens tjocklek lemnar en tunna stenkol på qvadrattamnen och att således t. ex. kolflötsen vid Wram, som kan räknas till minst 26 tums tjocklek, skulle lemna 40,000 t:r kol pr tunnland. Nya schakt äro under upptagning, och 4 ångmaskiner redan för företaget anskaffade. Beträffande den eldfasta leran har den sednast verkställda analysen af kem. prof. C. W. Blomstrand i Luod visat, att denna lera är af prima qvalitet. Uti sednast härom den 10 sistl. Dec. atgifna utlåtande meddelar prof. B. nedanstående intressanta uppgifter: Man har fuunnit skäl att antaga såsom allmän regel, att lerornas eldfasthet å ena sidan s:år i beroende af lerjordshalten, å andra sidan af mängden af alkalier och andra enatomiga baser, som med kiselsyra ge smältbara glas. Med den förra ökas, med den sednare minskas eldfastheten. För lättare jemförelse med andra eldfasta leror, afräknas vid följande sammansättning den vexlande halten af bitumen och vatten såsom i och för sig oväsendtlig, (om också erfarenheten synes visa att man af dess storlek kan i någon mån sluta till eldfastheten.) 1. Förut anförda mörka lera frår Wallåkra. 2. Högaaäs-lera enl. analys af Bischof. 3. Lera från Brierleghill. Salvetat. 4. fyåa Beaufois (Dep. des Ardennes.) :e2 — — — HI Er RH — Berthier. 5. , Gross Almarodi. Salvetat. 6. , Schierdorf vid Passau. Salvetat. 1. 2. 3. 1. 5. 6. kiselsyra — 57,13. 64,16. 55,03. 64,20. 55,52. 55,61. Lerjord — 37,42. 31,49. 34,99. 33,30. 40,16. 34,00. Jernoxid — 5,45. 1,60. 9,39. 2,50. 1,46. 7.05. Kalk Spår. 0,69. 0, 39. — 0,355. 2,41. Talk — Spår. 0,56. — — 1516. — Alkalier — 1,50. — — Spår. — (förlust 1,12.) Med hänvisning till ofvanstående analys af den eldfasta leran vid Wallåkra och i betraktande af dess ofantliga tillgångar, så innehåller t. ex. schacktet Adolf Rosen ett lager af 29 fots tjocklek, torde man med tillförsigt kunna antaga att uti en snar framtid ej allenast icke behöfva införskrifva sådan, utan tvärtom att utskeppning af densamma både som råämne och i förädladt skick kan ske till grannländerna för stora kapitaler. Stenkol, som enligt uppgift blifvit brutne vid Wallåkra i Skåne, befunnos vid af mig verkställd undersökning bestå af: Vatten 4,1 XZ, som bortgick vid 100. Vatten 13,29 ,, bortgick vil hög:e temp. Kol T1,61 Väte 3,92 Aska 6,52 Svafvel 0,56 109,00 Å. Ea produkt torkad vid 100? befan is hålla: 15,33 Å kemiskt kol 4,09 väte. Stockholm d. 13 Febr. 1865. Theodor Fr. Olsson. . Auskultant i kong). Commerce-collegi Afdelning för Bergsärenden. För öfrigt förtjenar anmärkas, att i stenkolen icke kunde iakttagas någon svafvelkis; samt slutligen, såsom bevis på kolens styrka såsom brännwateriel, att vid försök, som anställdes i en invid schaktet belägen mindre smedja, stångjern af 3 tums fyrkant med lätthet sammansvetsades vid användning af kol ifrån grufvan. Den erfarenhet, vi vunnit vid den besigtning, för hvilken ofvan redogjorts med afseende å stenkolsflötsernas mäktighet och öfriga förhållanden å de ställen, som särskildt besöktes, säväl som å andra sidan den bestämda visshet, som redan anställda försök gifva vid handen, om stenkolslagrens utbredning i en sannolikt så godt som oafbruten följa öfver ett serdeles vidsträckt territorium; vidare den kännedom viredan ega om stenkolens utmärkta användbarhet för åtskilliga ändamål; det stora värdet i de stenkolslagren åtföljande outtomliga bädaarne af eldfasta och andra leror; liksom den, såsom det vill synas, på sina ställen ej sällsynt förekommande jernlerans användbarhet såsom jernmalm; det ena med det andra kan ej gifva rum för någon tveksamhet, då vi slutligen uttala vår bestämda öfvertygelse, att de skånska stenkolsfälten innehålla alltför stora, hittills till en stor del fullkomligt värdelösa skatter, att de ej skulle vara mera än väl förtjenta att istörre skala tillgodogöras, likasom vi ej kunna uraktlåta att gifva vårt odelade erkännande åt de mäns bemödanden, som först sökt att bringa denna för provinsen såväl som för landet i sin helhet så ytterst vigtiga fråga återigen till lifs. Att af de hittills i arbete tagna punkterna Wallåkradistriktet måste för tillfället räknas som det mest lofvande i töljd af dess närbelägenhet till jernbana, ligger för öfrigt i öppen dag, så mycket mera som efter tillförlitliga uppgifter bestämda bevis föreligga för flötsernas förekomst på obetydligt djup en större sträcka utefter dalgången, hvarigenom jernbanan fortlöper. Landskrona d. 11 April 1865. Fredr. Ekenstam. C. W. Blomstrand. Bergmåstare i distriktet. Professor i Kemi och Mineralogi vid Lunds universitet. Sten Lewenhaupt. J. Tranchell. L. Keyser. Carl Unnerus, Apotekare. IIandlande. me mm —