Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1866, sida 3

Red:n har från den aktade representanten för Göteborg, hr rådman 4. Björck mottagit följande insända uppsats: ,Handelsoch Sjörarts-Tidningen för den 8 i denna månad innehåller en framställning, hvilken svårligen kan fattas annorlunda än såsom en till mig ställd uppmaning att frånträda min inom Statsutskottet yltrade åsigt i frågan beträffande sträckningen af Nordvestra stambanan Om en såden framställning voro föga att säga, e den framgått såsom ett resultat sf e nde och samvetsgrann granskuing af sk len för de olika meningarne om sagde banas sträckning och således haft sin grund uti en öfvertygelse på god tro att min mening i saken vora icke endast oriktig, utan ock klarligen veder:asd. Men dermed har Tidniogen sig icke efattat, utan synes den fordra, att jag skall gå ifrån mia ofvertygelae derför, att denna icke delas af några bland val en, såsom IIandels-Tidningen tror sig be ed antaga, på grund af en förut i Tidniggen införd handling. Vidkommande nämnde handling, deri åtskillige bägt aktade män i Göteborg meddelat ett utlåtavde rörande frågan, så må det tillåtas mig yttra den mening, att grundsatsen, att icke något lokalt intresse får föredcagas framför landets allmänna och gemensamma, hittills anse icke vara i behof af någon bekräftelse; och att den omrtändighet, att den i Göteborg funnits påkalla ett offentligt godkännande, knappast ökar det allmänna förtroendet till oegennyttan inom detta samhälle. I öfrigt innefattar havdogen icke någon bestämd mening om den ena eller andra sträckningens företräde, och lemnar ej eller, så vidt jag förstår, värmare anvisning om dessa herrars uppfattning af grunderna för den osta svårlösta pröfningen af särskilda landsorters mot hvarandra stridande intressen, ty uppenbarligen är det icke desta herrars merving, att Göteborgs intressen skola under alla förhålanden tillbakasättas för andra ortsintressen och att hvarje anaat lokalt intresse, huru stort t det vara må, skall under alla embeter under jas. Genom meranämnde ande lemnas srägan i det närms med må vara huru som helst, så kan ågararande yttrandet icke befria mig från delse, jag, såsom landets representant och särskildt ombud för Göteborg, att pröfva saken i bela sin omfattning och ei från den särskildta ansvarighet, som åligger endast , hvilka hafva att aigifva en röst vi sfgörundet. Måhända blir det först en mande generation, som kan fullt bedöma om landets så väl som stadens rätt i denna fråga blifvit tullt bevakad och tillgodosedd. Don när