Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1866, sida 2

7 Å:s husbyra, att innehafvaro af möblele eller omöblerade rum, som draga 10 3 hyra, blifva röstberättigade, och likaså se hvar, som under två på hvarandra följande na insatt 50 i någon sparbank. Forsta uå isningen sf denna bill foljde efter en myc t kort diskussion. Den andra ,läsningen rjade d. 12 dennes. Alt döma af ett teleam i gårdagens nummer af H. T., har disssionen då varit mycket liflig. Resultat tecknas i telegrammet såsom tvifvelaktig 0 an visste ock på förhand, att tory partiat å denna fråga skulle uppbjuda hela sin kraft, fallor lord Russells reformförslag, faller k den liberala ministören, och stataredret I verflyttas i lord Derbys händer. För tories ministörens fall hufynåsaken och resorn-sat ågan blott en bisak, ty äfven lord Derbyl— åste, om han kommer till magten, framlägga rslag till en någorlunda grundlig parlanments form. Tory-partiet understödjes i striden sst en mängd herrar sådane som lord Elchor h hr Lowe, hvilka sitta på den liberala dan, men i alla angelägenheter af vigt visa g mer konservativa än tory-cheferna. At onna quasi-liberala, men i sjelfva verket afordt reformfiondtliga trupps styrka kommer ridens utgång att bero. Hr Lowe och hans olitiske trosbröder äro alla representanter ruttna köpingar och frukta, förmodgen n rätte, att det nu inlemnade reformrslaget endast blefve förspelot till ett lorslag m en jemnaro och rättvisare fördelning melin valdistrikten af parlaments-platserna, — n reform, som möjligen skulle beröfva Engmd förmånen af att i en kommande session återse hr Lowe i parlamentet. Ett par dagar före reformbillens inlemnande ramlade br Gladstone i underhuset en ,, blå okl, innehållande de statistiska data, som på egeringens uppdrag blifvit samlade i ändamål tt gifva parlamentsledamöterna och landet en lar inblick i alla sådane reformfrågors detaljer, om låta framställa sig med siffror. Denna ,,blå ok öppnar en intressant inblick i Englands e förhållanden och fortskridande materiella stånd. Från år 1833 till år 1866 har valnnens antal i Eogland och Wales (Skottland h Irland äro icke med i beräkningen) stigit råg 282.398 till 514,026. Då vilkoren för valättens förlänande under samma tid icke föränlats, är denna tillvext uteslutande att skrifva å räkningen af en stigande befolknings-siflra, tt vexande välstånd och förhöjda priser. Emelertid har rjelfva proportionen mellan valmän1ens antal och befolkningen icke stigit, utan är lensamma år 1666 som år 1833, ehuru massan f folket har en vida bättre uppfostran samt Hesitter större hyfsning och välmäga nu än unler den förra generationen. Af de 514,000 valnännen hör ungefär en niondedel till den aryetande klassen. Räknar man städernas och cöpiogarnes valmän såsom en särskild valkorvoration, utgöres en fjerdedel af denna utaf irbetare; i grefskapen hafva deremot arbetarne ngen valrätt alls. Blir det nu framlagda reormförslaget genomdrifvet, kommer propositionen af valberättigade arbetare i städerna och köpingarne att stiga från en fjerdedel till icke lit ea tredjedel — ett förhållande, som säkerigen icke skuile medföra någon särdeles föränlriog i parlamentets sysionomi. Deremot skulle nedsättandet af valcensus i grefskapen från 50 e till 10 L otvifvelaktigt medföra en väsendtlig omgestaltning i partiernas ställning, ty ehuru knappt en enda uf sina händers arbete beroende man på landsbygden derigenom skulle bli valberättigad, komme dock elektorernas antal att as med 214,000. personer, till större delen tllhörande en välmäende och bildad klass, hvilten ej, i likhet med de nuvarande elektorerna. ir beroende af de store aristokratiske jordarne. En ,,50 Å occupier är nämligen vanligen en arrendator, genom sin ställning underkastad godsegareas i vise; en 10 L occuä hafvare af eget hus lunda intagande en mer v 88 en r 8. O— — — O2 — ——— FRANKRIKE, Utom statsmännen från den gamla tiden, Thiers och Berryer, har ingen af oppositionens medlemmar röstat för protektionisternas amendement; eljest har — som kändt är -1hiers alltid funnit det säkraste understödet hos oppositionens medlemmar. Under diskussionen öfver nämnde amendement hade statsministern lätt spel, äfven af det skäl, att han under flera dsgar kunde bereda sig på besvarandet sf ZIhiers inkast, hvilka, på grund af den kännedom man hade om den sistnämndes statsekonomiska åsigter, på förband kunde ut:äknas. Thiers visade sig likväl äfven nu väl hemma i sin gamla konst att gruppera siffrorna; ,il porle en chiffres-, så yttrade sig bans ifrigaste motståndare. ef i adressen, som vidrör koloerad och har nu följade lyucsö: , kolonierna bestå raodigt de svårigheter, hvilka de fortfarande hafva att bekämpa. De bafva anspråk 1å hela vår sympathi. Vi hafva det förtroende till Ers Maj:ts regeriag, att förbättringar, i afseende på kolonierna, skola vidiagas, hvilka öfverensstämma med såväl Frankrikes som koloniernas intressen. Det så kallade och ständigt tillvexande Thierspartiet inom lagstiftande törsamlingen, hvilket i denna stund räknar 47 medlemmar, synes icke fiona nåd på allerhögsta ort. Vid en fest i tuilerierna, hade kejsaren till medlemmar af detta parti yttrat: ,Mina herrar! Kommen ihåg, att jag icke tycker om nuancer, jag vill de antingen rödt eller blått; den som icke är för mig, är enot mig! Kejsarinnan hade under a fest skämtande yitrat: , Miua herrar! iljen i spela Bourgeois politique? Jag vill i så fall lemna er ett tryckt exemplar derat! Sägande detta, öfverlemnade hon ett exemplar af ett under Ludvig Filips regering utkommet lustspel: ,,Ua bourgeos, qui donne ces conseils au gouvernement-. Huru länge skall det s. k. fria Frankrike nöja sig med ett samhällsskick, som medgifver sådana hugg mot det konstitutionella styrelsegättet ? Thisrspartiet har, med anledning af dessa djupa föro:ämpningar, haft ett möte, i hvilket Oölrbier presiderade, för att rådgöra om motd sitioner. ö Den 10 dennes var årsdagen af Mornys död. Nästan alla medlemmarne af lagstiftande församlingen hade om morgonen denna dag, tö firande af den aflidnes minne, begifvit sig till Usdelainekyrkan och sedan dess är hans namn i allas mun. Man bar ånyo kommit att tänka på, huru stor förlusten var af denne man: en äkta representant af den galliska karakteren, en man med skarpt förstånd, mod, takt och beslutsamhet samt aktad af både vän och fiende. Utsigterna i Frankrike äro betänkliga nog och hvar och en inser tillsullo huru nyttig Morny just nu skulle hafva varit; det är också derföre, som man nu så djupt och allmänt saknar kejsarens utmärkte haltbroder. Den diskussion, som i lagstiftande församlingen förevarit angående jordbruket, har på landsbygden väckt sådan oro, att regeringen sett sig föranlåten meddela befallning om den kommis3 snara sammanträdande, hvilken hon har git att unders orsakerna till landtbrutryckande stö g i Frankrike och medatt afbjelpa desamma. Denna kommission är ålagd att först undersöka de mindre jordbrutes ställnig och behoc