Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1866, sida 2

Article Image
RIKSDAGEN, — Vi meddela för dagen den sammanfattning f riksdsgaärendern2, som meddelas i Altonadot och Dagl. Alleh:a för i Mändags, Tislags, Tnorsdags och Fredags. Ur Måndagens blad: Samtliga riksstånden ha nu asslatat belandlingen af sjunde hufvudtiteln, omfattande unslagen till fiaansdepartementet. Statsatskotets försleg ba blifvit bifallna, utom i hvad som rörer beloppef af den lönförhöjning, som litvit ifrågesatt för kammarkollegii notarier )ch kammarsörvandter. Adeln och presteståndet ha beviljat de belopp K. M:t äskat; borgareståndet har bifallit hvad utskottet tillstyrkt, medan bondeståndet afslagit all lönförhöjning åt nämnde tjenstemän, liksom åt sekreteraren i öfrerintendentsembetot. Borgareståndet her blifvit ensamt om sin återremiss åf den del af betänkandet, som handlar om beräkningen af postverkets anslag. Frågan om allmänna bevillningen, som redan för några dagar sedan förevar i presteståndet, der utskottets förslag i allo godkändes, handlades i Lördsgs på riddarhuset och i borgareståndet. Sistnämnda stånd beslöt dervid återremiss på frågan om bevillzing å fast egendom. De flesta talare, som yttrat sig i frågan, hade yrkat bifall till hr Sandvallson motion, att bevillningen Å ell sastighet måtte bestämmas till 3 öre pr 100 rår af värdet. Man tyckes i ståndet icke hysa mycket hopp om framgång för: g sig icke böra! areståndet s ädapande obilligällnivg, som bo 7 2 intagit i d heten af olika bevi förslag rörande be delsexpediter, hvilket K. M:t för ständ lagt enligt åtagande i franska traktate gå utgång motarbetades isynnerhet af hr son, som fann tiifället l ö anlopp imot f ) spådomar om dess iir Mur6a, Bjorck Wern visade derecot billig i udska bandelssgenter åtojuta här i landet, som våra egde i utlandet, och varnade ståndet att ej för en dyiik småsaks skull blottställa regeringen för en chikan, då hon vid traktatens afslutande förbundit sig att söka utverka den ifrågavarande eftergiften. Både adeln och borgareståndet hafva beslutit återremiss af 8 9 för att få en redaktionsföränåring i bestämmelserna om bevillning å enskilda banker. Adeln har afslegit (på förseglade sedeln) utskottets heraställan att i afseende å ordförandena i bevillningsberedningarne det skulle bestämmas, att dertill skulle utses någon, , helst inom distriktet boende person. Ståndet beslöt dessutom återremiss å utskottets hemställan om uteslutning af den ovilkorliga bestämmelsen om förnyad uppskattning af fastighet hvart tredje år. I öfrigt bibehöll adeln utskottets förslag. Borgareståndet hann icke afsluta behandlingen af ärendet. Presteståndet sysselsatte sig i Lördags afton med samt biföll betänkandet rörande folkundervisningen, med undantag blott af den punkt, som rörer fördelvingen af statens bidrag till folkskolorna, hvilken ståndet beslöt att behandla i sammanhang med 8:de hufvudtiteln. Bondeståndet debatterade i Lördags afton vidlyftigt de ännu icke i något annat stånd till behaudling förekomna frågoraa om förändring i sättet för båtsmansroteringena utgörande, sam om den rustningaskyldighet, som må åligga såg och mjölqvarnar, hvilka, i förening med jordegendom, en sådan skyldighet utgjort, men derilrår blifvit befriade, I Tisdagens A. B. låses: I bergateståndets plenum förekom i går afton en längre diskussion röande döds straftet wed anledning af legutskottels be tänkande öfver Rosenbergs motion deron att alla i vårt lands lagar befintliga stod ganden om dödsstreff skulle bli suspende rade under en tid af åtwinstone tio år Det är med tillfredsställelse vi omförmäla att ingen af do talare, som uppträdde, för svarade dödsstraffets bidehållende i vår lag stistring. Emellertid uppträdde de flesta 2 ståndets jurister, såsom brr Carln, Isberg Henschen, Staaff w. fl, omot det nu fra I ställda förslaget, hvilket do i likhet mec sagutskottets mejoritet ansågo vara sormvi sdrigt, alldensturd gällando lagar, intilldes do blifva upphäfda, icke böra suspendera sannorlunda än genom konungens benådnings makt. För professor Olivecronas reservs stion, som i hufvudsak upptagit yrkandena Rosenbergs motion, uttalade sig deck ht Björck, Blancho, Ridderstad (som i de för suträmnde juristernas formella betänklighete och önskningar om en deficitiv reform tyck tes vilja se cudast do ,obotfärdiges förhin der?), Bovin, L. Sundvallsou m. fl. Vi anstulld vote esstyr kands betänl röste de, redrog

17 mars 1866, sida 2

Thumbnail