Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1866, sida 2

lane omständigheter har England ännu allid geund nog att vara på sin vakt mot feniernas förestående förehafvanden. Ett uppror aller en invasion i Irland må, åtminstone tillsvidare, icke kunna utföras. Men om, som det påstås, den feniska repukliken i Amerika disponerar 200,000 beväpnade män, så ligger en invasion i Canada visserligen långt inom möjlighetens gräns. Men en sådan händelse skulle kunna — så hoppas åtminstone fenierna — framkalla ett krig mellan England och Förenta Staterna, och under förloppet af ett sådant krig skulle — så hoppas de — äfven för Irland befrielsens timma slå. Detta skulle blifva ett krig både till lands och sjös, och feniska kaparefartyg, byggda som de berömda konfedererade kaparne Alabama och Shenandoah, skulle tillintetgöra den engelska handeln och ligga, som det påstås, redan i åtskilliga hamnar färdiga till affärd. För öfrigt kan ingen oväldig betraktare gerna föreställa sig att den feniska planen skall kunna lyckas. Englands makt är, äfven för en så hotande kombination som det feniska brödraskapet, för fast grundad, och den beredvillighet, den reformatoriska lagstiftning, som under de sednaste 30 åren i Irland blifvit fortsatt, skall hos den inflytelserika delen af det irländska folket verka mera för unionen med England, än feniernas omstörtningsider. I England är man äfven fallkomligt öfvertygad om detta, och skkerligen skall under den innevarande parlamentssessionen fälttåget mot fenierna fort sättas genom nya medgifvanden i det irländska folkets sullt berättigade anspråk.